Riksdagsledamoten Henrik von Sydow har alltid varit laglydig. Brottsregistret är rent, försäkrar han. En förklaring: pappa är polis och mamma lärare.

– Ibland säger man att polisernas söner är de värsta, men det är inte sant i mitt fall.

Själv är Henrik von Sydow nybliven jur kand. I examensuppsat­sen,”Rättsstatens rötter”, grans­kar han utnämningarna av domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Det är landets högsta domarbefattningar, som tillsätts direkt av regeringen utan ansökningsförfarande. En slutsats är att justitieråden och regeringsråden framför allt hämtas inifrån regeringskansliet.

– Modellen för de här domarutnämningarna är närmast antik. Den slutna kallelseprocess Sverige har gynnar uppenbarligen män i den politiska maktens närhet. Det är duktiga jurister, men vi behöver ett mer modernt system.

Justitieminister Beatrice Ask presenterade nyligen ett lagförslag som ska bredda rekryteringen till domaryrket. Tanken är att även advokater och professorer ska kunna söka domartjänster i exempelvis tingsrätt och hovrätt. Ett steg i rätt riktning, enligt Henrik von Sydow, som emellertid vill gå vidare.

– Det är viktigt att också reformera utnämningarna av de högs­ta domarämbetena, för det behövs fler perspektiv även i HD och Regeringsrätten. Domarna ska inte bara vara oberoende, det ska också synas att de är det.

Moderaternas rättspolitiske talesman förordar därför en långtgående förändring: jobben som de allra främsta domarna ska annonseras ut, och en nämnd med ”hög grad av oberoende” ska få till uppgift att föreslå lämpliga kandidater för regeringen. Frågan utreds just nu av grundlagsutredningen, där Henrik von Sydow är ledamot.

– Annonser skulle göra det möjligt för alla intresserade i hela landet, inte bara i maktens närhet, att på lika villkor söka också de högsta domarämbetena. Det är en viktig demokrati- och jämställdhetsreform. Kvinnor i juridiken gynnas av meritokrati och inte av slutna kallelseprocesser.

Ökad öppenhet vid tillsättandet av statliga toppjobb var ett av allianspartiernas vallöften. ”Stort hyckleri”, sade Eva-Lena Jansson (s) i en riksdagsdebatt efter att förre försvarsministern Mikael Odenberg (m), utan konkurrens från andra, blivit generaldirektör för Svenska Kraftnät.

Men Henrik von Sydow tycker att den nya utnämningspolitiken, med annonser och skriftliga kravprofiler, har ”oförtjänt dåligt rykte”.

– Regeringen kan vara stolt. Göran Persson bar upp en antik utnämningspolitik, där ingen visste vilka tjänster som var lediga.

Den parlamentariskt sammansatta grundlagsutredningen, med uppgift att se över hela regeringsformen, ska presentera sitt förslag i december.

– Det finns ett stort reform­behov. Sverige har förändrats sedan 1970, då vår författning i huvudsak skrevs. Det har blivit mer internationaliserat, genom EU-medlemskapet, mer individualiserat, och partierna har tappat 100  000-tals medlemmar.

Ökad lagprövning, med hjälp av en svensk författningsdomstol, och stärkt lokalt självstyre är angelägna moderata krav, liksom ett förstärkt personval.

– Det är ett sätt att vitalisera demokratin, att stärka banden mellan väljare och valda.

Mellan de borgerliga partierna, och även miljöpartiet, finns ”breda gemensamma nämnare”, enligt Henrik von Sydow. Socialdemokraterna har inte visat korten.

– Många är nyfikna på deras författningspolitiska reformagenda. Status quo kan inte vara alternativet.

Hur viktigt är det att ni får med er socialdemokraterna?

– Vi vill göra upp med dem om detta. Det har varit den författningspolitiska traditionen i Sverige.

En fråga är dock bannlyst: statsskicket ska lämnas orört. Henrik von Sydow har länge varit republikan, men gillar numera monarkin.

– Det är en institution som inte är politiserad, det uppskattar jag mycket.

Det nya uppdraget som rättspolitisk talesman beskriver han som ”hedrande, roligt och viktigt”.

– Ökad rättstrygghet är viktigt för många väljare och för moderaterna. Vi har nästan alltid en valaffisch på det här.

Men det egna partiet är inte ensamt om att fokusera på lag och rätt. Frågan tillhör numera de högst prioriterade även för allians­kollegan folkpartiet. Henrik von Sydow är inte oroad över konkurrensen.

– Det är moderaterna som har drivit det som var moderaternas och Allians för Sveriges främsta vallöften, att öka antalet poliser från 17 000 till 20 000 och att skärpa straffskalorna för grova våldsbrott.

”Rättvisa och rimliga” straff är avgörande för tilltron till rätts­väsendet, förklarar han. Men Henrik von Sydow vill inte precisera hur stränga straff mord, dråp och grov misshandel i framtiden ska ge; regeringens utredare presenterar sitt förslag i sommar.

– Skärpta straffskalor fungerar normerade, det är en markering av samhällets avståndstagande för brott. Vi vet också att straffskalorna fungerar brottsförebyggande i den bemärkelsen att en gärningsman som sitter i fängelse har svårt att begå nya brott.