Det visar en samkörning av uppgifter från Statistiska Centralbyråns pågående undersökning av svenskarnas levnadsvanor, den så kallade ULF-studien och data från epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen.
Studien som publiceras i Septembernumret av tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health visar att djupt ångestfyllda och nervösa män löper nio gånger så hög risk att begå självmord inom en femårsperiod som psykiskt friska män. För ångestbenägna kvinnor är självmordsrisken tredubblad.
Oroliga män har också 50 procents högre risk att drabbas av hjärtsjukdom.
Att riskerna är högre för män kan förklaras av att män i allmänhet drar sig för att söka vård, särskilt om de lider av psykiska problem.

Generellt löper människor med ångestproblem dubbelt så hög risk att dö i förtid som andra och tre–fyra gånger högre risk att tas in på sjukhus för mentala problem.
– Svår ångest slår ut både rökning och långvarig sjukdom som orsak till för tidig död, säger Måns Rosén, chef för epidemiologiskt centrum och ansvarig för studien.
Studien bygger på data från 34 500 slumpmässigt utvalda svenskar, 16–74 år gamla, som i enkätform utfrågats om sin fysiska och psykiska hälsa. Studierna har genomförts varje år sedan 1974.
– I början på 90-talet var det mest äldre som var oroliga och ångestbenägna. I dag gäller det alla åldersgrupper, säger Måns Rosén.
Sedan 1989 har andelen ångestfyllda stigit från 12 till 22 procent.

Danuta Wasserman, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, tycker rapporten är ”alarmerande”;
– Det här är allvarliga symtom som måste tas på allvar och leda fram till åtgärder. Till exempel borde det vara obligatorisk för läkare i öppenvården att också ställa frågor om den psykiska hälsan, säger hon.
En viktig förklaring till den stigande andelen ångestfyllda är troligen neddragningarna på arbetsmarknaden;
– Förändringarna drabbar inte bara de arbetslösa. Den psykiska belastningen på de som är kvar i arbetslivet är också stor. Det gäller också för unga vuxna som i dag inte kommer in på arbetsmarknaden, säger Danuta Wasserman.
Slutsatserna om riskökningarna har forskarna fått fram genom att gå tillbaka till 80-talet och se hur det gått för dem som då uttryckte oro och ångest.
Anna-Lena Haverdahl