Att den fysiska hälsan är en klassfråga är väl belagt. Hjärt- och kärlbesvär, och flera andra stora folkhälsosjukdomar, drabbar oftare människor med sämre levnadsförhållanden.

– Den psykiska ohälsan har man däremot i debatten mer kopplat till individuella faktorer och psykiatriska diagnoser. Men även här slår sociala faktorer hos utsatta grupper igenom, konstaterar Sven Bremberg, avdelningschef inom Folkhälsoinstitutet.

De nya resultaten är hämtade från 2007 års folkhälsoenkät från Folkhälsoinstitutet, den fjärde i ordningen som besvarats av nära 6†000 personer i ett nationellt urval.

Här bekräftas också bilden att kvinnor mår psykiskt sämre. Det gäller samtliga frågeområden och ofta är symtomen dubbelt så vanliga bland kvinnor som män.

Nära var tredje kvinna lider av huvudvärk, var femte av nedsatt psykiskt välbefinnande, nära var sjunde av stress och självmordstankar, var tionde av svår trötthet.

Stress är lika vanligt för kvinnor oavsett yrke och utbildning. Men i övrigt är sambanden med sociala faktorer tydligt för båda könen. Den psykiska ohälsan är dubbelt så vanlig bland män med kort utbildning och arbetaryrken jämfört med mellan- och högre tjänstemän med lång utbildning.

Dålig ekonomi och långtidssjukdom leder också till fler psykiska symtom.

Jämfört med år 2004 märks en liten förbättring när det gäller ängslan, oro eller ångest, stress samt psykiskt välbefinnande. Men Sven Bremberg anser att det är för tidigt att tala om trendbrott. Han framhåller istället det stabila sambanden mellan hälsan och sociala omständigheter.

– Min bild är att fokus ligger på mediciner när det gäller att hejda utbrändhet och depressionssjukdomar. Men på befolkningsnivå handlar det mer om förbättra människors levnadsförhållanden och livschanser, säger Sven Bremberg.