Moderaterna och den borgerliga alliansen gick till val på att bryta utanförskapet. Människor som stod utanför arbetsmarknaden och försörjdes med olika typer av sociala ersättningar skulle ges chansen eller tvingas tillbaka i‑arbete där det var möjligt.

Om regeringen uppfyllt sitt viktigaste vallöfte från 2006 finns det inget entydigt svar på. Anledningen är att begreppet utanförskap aldrig tydligt har definierats. Partierna använder sig av olika modeller som dessutom kan skifta över tid.

Moderaternas ursprungliga mått på utanförskapet kallades ”bred arbetslöshet” och användes under valrörelsen 2006. Sedan länge har M övergivit denna beräkningsmodell, medan däremot Socialdemokraterna håller sig fast vid den. Anledningen är att med den definitionen har utförskapet ökat med 70000 personer mellan september 2006 och samma månad 2009, enligt Riksdagens utredningstjänst.

–Man försöker skylla på finanskrisen, men i verkligheten har man som enda idé drivit ett experiment som går ut på att öka klyftorna. Det bokslut vi kan skriva innebär 100000 förlorade jobb och att utanförskapet ökat under mandatperioden, säger Socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros.

Finansminister Anders Borg (M) räknar numera in följande grupper i utanförskapet: de arbetslösa, de som har sjukpenning och sjuklön, förtidspension, anställningsstöd och socialbidrag.

Och då minskade utanförskapet från 2006 års siffra på 1084000 till 878000 för 2008. Därefter har utanförskapet ökat och fortsätter också göra det. Siffran för 2010 beräknas hamna på motsvarande 993000 heltidstjänster. Men enligt vårbudgeten tror finansdepartementet att utanförskapet börja falla igen redan nästa år.

Konjunkturinstitutet (KI) gör en dystrare prognos och tror att utanförskapet ökar även 2011 innan det eventuellt vänder.

–Vi gör en ljusare bedömning av arbetsmarknadsläget och jobbutvecklingen. Vi ser också en kraftig minskning av utanförskapet framöver, ner mot 700000, men då kan vi inte backa på reformerna av sjukförsäkring och förtidspension som de rödgröna vill, säger Anders Borg.

Mats Dillén, chef på KI, tror inte att arbetslösheten kan börja pressas tillbaka på allvar förrän 2012.

–Jämfört med krisen på 1990-talet har företagen nu varit betydligt mer försiktiga med att säga upp personal. Men det betyder också att det dröjer lite extra innan man börjar anställa igen och arbetslösheten sjunker, säger han.

2008 riktade Riksrevisionen kritik emot att regeringen inte tydligt definierat vad man menar med utanförskap och inte heller satt upp några klara mål för utanförskapet. Numera använder sig regeringen mer återhållsamt av begreppet utanförskap, konstaterar Riksrevisionen.

–Regeringen har anpassat sig och har vidtagit en del förbättringar, men fortfarande finns en del brister eftersom man inte vill sätta upp några exakta mål för sysselsättningspolitiken, säger riksrevisor Claes Norgren.