Hälften av niondeklassarna säger att det händer att de får smaka alkohol hemma. Merparten har fått smutta ur föräldrarnas glas, men nära 20 procent har fått enstaka glas eller flera glas alkohol.
Flickorna bjuds på mer alkohol i hemmet än pojkarna. En av tjugo 15-åriga flickor får mer än enstaka glas hemma och andelen har växt de senaste åren. Det visar årets rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Kamrater och kompisars kompisars syskon är den vanligaste källan till alkohol. Samtidigt uppger nära var tionde niondeklassare att de får tag på alkohol med tillstånd av föräldrarna. Det är inga glädjande siffror för Sven Bremberg, expert på Barns och ungdomars hälsa på Folkhälsoinstitutet.
–Studier visar att ju generösare föräldrarna är desto mer blir det av tungt drickande längre fram. Att ge alkohol under städade former motverkar inte berusningsdrickande, snarare tvärtom, säger han.
Sven Bremberg säger att det inte handlar om att ett halvt glas vin i sig skulle vara hälsofarligt.
–Det mest bekymmersamma är att de dricker mer på egen hand när de upplever att de får ett godkännande hemifrån.
Skillnaderna kring bjudvanorna är stora, visar CAN-rapporten där 5192 elever från årskurs nio och 4072 från gymnasiets år två intervjuats. Cider och alkoläsk är populärast att bjuda sina barn på, men allt färre ger starksprit till sina barn.
De regionala skillnaderna är också stora. Exempelvis får niondeklassare i Skåne oftare alkohol från sina föräldrar. På gymnasiet får de dubbelt så mycket jämfört med ungdomar i norra Sverige. Och även om konsumtionen minskar så är den fortfarande hög bland pojkar i Skåne.
Men tendensen överlag är att färre dricker och att alkoholdebuten försenas, enligt Isabella Gripe, utredare på CAN. År 2000 uppgav exempelvis 20 procent av flickorna att de druckit när de var 13 år, i år är det 14 procent.
–Gruppen som inte dricker alls har hela tiden blivit större sedan mätningarna startade. Det man ser är att andelen elever som intensivkonsumerar i gymnasiet fortsätter att öka. De som dricker, de dricker mer, säger hon.
Andelen intensivkonsumenter har inte varit så stor sedan mätningarna började. 55 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna på gymnasiet dricker stora mängder minst en gång i månaden.
Mer datorspelande och fler unga med invandrarbakgrund har tagits upp som orsaker till att fler väljer att inte dricka alls. Men enligt Folkhälsoinstitutet är en orsak också ÖPP, Örebro Preventionsprogram, en satsning som spridit sig i landet och når 60 procent av föräldrarna till högstadiebarn.
ÖPP:s nationella samordnare Sussie Persson berättar att målet är att få föräldrarna ska stödja varandra i att vara restriktiva längre upp i åren.
Hon tycker att det är skrämmande att så många vuxna fortfarande ger sina 15-åringar alkohol hemma.
–Man bör inte försöka avdramatisera alkoholen. Om mamma och pappa är tydliga och förklarar med hjärta och hjärna varför man säger nej så påverkar det definitivt hur ungdomen dricker.
CAN-rapporten visar att en annan källa till alkohol för minderåriga är krogen. Bland eleverna på gymnasiet har var femte druckit på krogen minst tre gånger före sin 18-årsdag.
–På Systembolaget slipper inga in och kontrollen i affärerna har stadigt blivit bättre. Men kontrollen av krogarna måste bli bättre, säger Sven Bremberg på Folkhälsoinstitutet.
