I slutet av oktober samlas flera tusen av Europas ledande mag-tarmläkare i Älvsjö för en kongress om bland annat alkoholrelaterade leversjukdomar. Färsk forskning som SvD tagit del av visar på allvarliga effekter av ett långvarigt så kallat farligt alkoholdrickande. Gränsen för det är drygt två glas vin om dagen för män och ungefär hälften av det för kvinnor.

I Sverige har alkoholkonsumtionen ökat med 12 procent sedan 1997 då införselkvoterna började bli allt generösare vid utlands–resor. Särskilt är det gruppen 50–69 år som drar i sig påtagligt mer öl och vin. Men från 1997 till 2010 har dödligheten i alkoholspecifika leversjukdomar stigit ännu kraftigare, med 50 procent bland kvinnor och 59 procent bland män.

Av statistiken kan man även utläsa att vårdinsatserna ökat under samma period. Fler patienter insjuknar i leversjukdomar, men samtidigt har också nya behandlingsmetoder gjort att fler överlever med en nedsatt leverfunktion.

–Den viktigaste markören för att man dricker för mycket är att man utvecklar en bestående leverskada, exempelvis en så kallad skrumplever. Det tar i värsta fall bara 10–15 år. Så egentligen har vi väntat på den här ökningen och prognosen är att det ökar ytterligare i takt med att fler svenskar skaffar sig vanor att dricka varje dag. Den sortens drickande är värre för levern än helgdrickandet, säger Rolf Hultcrantz, professor och chef för Gastrocentrum vid Karolinska universitetssjukhuset.

Flera svenska alkoholforskare menar att regeringen tar alldeles för lätt på uppgifterna om det ökande drickandet. En av dem är Sven Andreasson, professor på KI och chef på Beroendecentrum i Stockholm.

–Uppenbarligen har man tagit intryck av alkohollobbyn som påverkade regeringen att inte höja alkoholskatterna som utlovat nästa år. När man dessutom halverar krogmomsen tar man flera steg i fel riktning och signalerar att man inte riktigt bryr sig om att det skadliga drickandet ökar, säger han.

I förslaget om sänkt krogmoms står att den inte gäller alkoholhaltiga drycker. Men eftersom krögaren själv bestämmer hur sänkningen ska användas är det inget som hindrar att den går till att sänka priset på vin och öl. Att det kan bli så bekräftas på socialdepartementet.

–Och även om krögaren sänker priset på maten i stället och på så sätt lockar till sig fler gäster är det rimligt att alkoholkonsumtionen också ökar. Har man folkhälsoglasögonen på sig är det ingen bra utveckling, säger Sven Andreasson.

60

olika typer av sjukdomar och andra problem kan för hög konsumtion av alkohol leda till.

Till de vanligaste tillstånden hör alkholrelaterade leversjukdomar som fettlever, alkoholhepatit och skrumplever. Dessa kan leda till kronisk leversjukdom och leversvikt där en levertranspantation ofta är den enda lösningen.

Enligt WHO – Världshälsoorganisationen – är EU den region i världen där man dricker mest, enligt den senaste statistiken. Omkring 200000 människor om året avlider av alkoholrelaterade sjukdomar eller skador och det kostar samhället drygt 1250 miljarder kronor varje år. Den svenska årsnotan uppskattas till 20 miljarder kronor.

58 miljoner vuxna européer dricker mer än den rekommenderade maxgränsen och 20 miljoner av dessa petar i sig farligt stora mängder.

I flera sydeuropeiska länder har konsumtionen gått ner något, särskilt i Frankrike. Men i Finland och framför allt Storbritannien har supandet ökat och därmed antalet döda i leversjukdomar. I Skottland har dödligheten ökat med 112 procent under en 15-årsperiod och i Midlands i England rapporteras också höga siffror. Här tillkommer dessutom en kraftig viktökning bland befolkningen vilket också påverkar leverskadorna.

–Priset och tillgängligheten är de två helt avgörande faktorerna som påverkar konsumtionen. Det visar all forskning på området och det börjar man nu ta till sig inom EU. Det är frågor som diskuteras och ofta tar man upp Sverige som ett föredöme. Men tyvärr håller utvecklingen på att vända just i Sverige genom framgångar för alkoholliberalerna som framställer det som ofarligt att dricka mer. Det är det inte, säger Rolf Hultcrantz.