Rullator i finkan DEL 2
I en serie artiklar skildrar SvD hur allt fler av våra äldsta misstänks för bort och döms till fängelse.
Kriminalvården har tagit fram unik statistik för SvD, som visar att andelen kriminella över 65 år som åker in i fängelse har ökat kraftigt.
För 20 år sedan togs 53 stycken in på anstalt. Bara hittills i år är siffran 126. Den äldste just nu är en 83-åring – som ses som för farlig för att benådas.
Fredrik Wersäll, president för Svea hovrätt och ansvarig för påföljdsutredningen, konstaterar att fler äldre hamnar inför skranket.
–Jag vet att det ställer till med en hel del nya bekymmer och ställer nya krav på Kriminal- vården, säger han.
Fredrik Wersäll tror att ett skifte har skett i domstolarna, som inte längre tar hänsyn till hög ålder.
Domstolarna har en möjlighet att mildra straff genom så kallade ”billighetsskäl”, bland annat ålder och dålig hälsa.
–Det är svårt att bedöma hur detta görs i dag, eftersom det inte redovisas i domarna. Vi kan bara konstatera att betydligt fler äldre hamnar på anstalt.
I domen mot ”gubbligan” skriver även tingsrätten att man inte har funnit skäl ”att tillmäta de tilltalades ålder någon avgörande betydelse vid straffmätningen”. Det är också den äldste rånaren som får längst straff.
Om 70-åringen sitter hela straffet kommer han ut som 83-åring, något som hans advokat kritiserade skarpt.
Fängelserna är långt ifrån överfulla av åldringar men längre strafftider och en snabbt växande andel äldre i samhället skapar en växande skara.
Antalet 60-plussare som misstänks för brott har fördubblats på tio år och just nu sitter 49 livstidsdömda över 50 år på anstalt, varav många tvingas fira pensionsdagen i fängelset.
Men för Kriminalvården är detta en icke-fråga. Än så länge. Trots att gruppen äldre brottslingar är ett växande problem i länder som Storbritannien och USA.
Frågan nämns inte i de senaste rapporterna om Kriminal- vårdens framtid. Och Maria Hägerstrand, sjukvårdsutveck-lare på Kriminalvården, som besvarar SvD:s frågor, säger att ingen hänsyn tas till att de äldsta fångarna blir fler.
–Nej, det kan jag inte säga än så länge. Men man måste alltid titta överallt. Vi har en god tillgänglighet på sjukvård på alla anstalter, säger hon.
Inga särskilda avdelningar för äldre har inrättats. Det finns två sjukvårdsavdelningar, på Hall och Salberga, men principen är att de flesta ska vara på en vanlig avdelning.
–Och bostadsrummen är som de är, varken bra eller dåliga ur hälsosynpunkt.
Inte heller på Kriminalvårdens placeringsenhet tar man hänsyn till ålder, enligt placeringschefen Helena Lundberg.
–Att de äldre blir fler påverkar inte oss i placeringsprocessen. Vi bedömer dem på samma sätt som vi bedömer folk under 65 år, säger hon.
–Ålderdom i sig är inget kriterium.
Principen är att ingen ska placeras så att de får mer övervakning och kontroll än vad som behövs.
En ny internationell forskar- rapport som tar upp förhållandena i Australien, England och USA pekar ut åldrande fångar som en enorm utmaning.
Internationellt räknas äldre fångar oftast som de över 50 år, eftersom interner hälsomässigt är tio år äldre jämfört med snittet i samhället.
Rapporten Older prisoners – A challenge for Australian corrections slår fast att 65-plussarna i Australien har ökat med 141 procent på tio år.
I USA hospice-avdelningar inrättats på ett 70-tal fängelser, där yngre fångar lärs upp att ta hand om döende äldre.
Enligt forskarna är äldre fångar mer deprimerade, har upp emot 50 procent mer psykisk ohälsa och klart fler kroniska sjukdomar.
