Fastighetsägarna välkomnar regeringens förslag om att kommunala bostadsföretag i framtiden ska drivas på affärsmässiga grunder och utan konkurrenssnedvridande stöd (Ds 2009:60).

– Detta är helt klart ett steg i rätt rikting. Våra medlemmar som är fria företagare får nu äntligen egen förhandlingsrätt, säger Fastighetsägarna Sveriges vd Reinhold Lennebo.

Han syftar då i första hand på de förändringar av hyreslagen som för närvarande bereds i regeringskansliet. Med stor sannolikt kommer under våren ett förslag som innebär att de kommunala bostadsföretagens hyror inte längre ska vara normerande för de privata värdarnas hyror, även om de i också i fortsättningen ska förhandlas med Hyresgästföreningen.

De nu presenterade förslagen berör endast förändringar i regelverket för de allmännyttiga bostadsföretagen. Bakgrunden till regeringens promemoria är den anmälan till EG-kommissionen som Fastighetsägarna lämnade in 2005, och som gjorde gällande att de kommunalt ägda bostadsbolagen indirekt fick otillåtet statsstöd.

I sitt remissvar skriver nu Fastighetsägarna att EU:s statsstödsregler ingått i den svenska lagstiftningen sedan 1995, men i praktiken inte följts när det gäller de kommunala bostadsföretagen: ”Genom att dessa företag enligt promemorians förslag i fortsättningen ska drivas på affärsmässiga grunder och genom att den kommunala självkostnadsprincipen inte ska gälla vid uthyrning av bostäder förbättras förutsättningarna för att åstadkomma konkurrensneutrala villkor på bostadshyresmarknaden.”

Går regeringens förslag igenom så har Fastighetsägarna lovat att dra tillbaka sin anmälan.

– Det har förekommit uppgifter om att det inte skulle vara möjligt, men det stämmer inte, säger Reinhold Lennebo.

Vilket är ditt budskap till dem som menar att förslagen om nya villkor för allmännyttan tillsammans med avskaffandet av dess hyresledande roll leder till en snabbare hyresökning än vad som annars hade varit fallet?

– Vi kommer att ta vårt ansvar för att vi ska få en försiktig övergång, men på orter med platt hyresstruktur – som Stockholm – får det naturligtvis större konsekvenser än i till exempel Malmö där hyrorna redan är mer differentierade.

Fastighetsägarna är emellertid kritiska till att det i promemorian inte finns något förslag om att skapa ett nationellt system för att förbättra tillsynen över att statsstödsreglerna efterlevs. De vill därför se ett särskilt kontroll- och sanktionssystem för kommunala bostadsföretag.

Fastighetsägarna menar också att även de kommunala bostadsstiftelserna, som inte berörs av förslagen, borde omfattas av kravet på en affärsmässig grund. Kommunala bostadsaktiebolag bör därtill undantas från den möjligheten att registrera sig som aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.

Enligt Fastighetsägarna bör det inte finnas någon begränsning för värdeöverföringar från de allmännyttiga bostadsföretagen, men får på den punkten mothugg av såväl Sabo som Hyresgästföreningen, HGF.

HGF ogillar skarpt att det ska bli möjligt att utan beloppsgräns ta pengar från det allmännyttiga bostadsbolaget för att bekosta andra åtgärder när det gäller bostadsförsörjningen i kommunen. I praktiken skulle ett bostadsbolags hela fria kapital kunna överföras till andra ändamål. Hur rimmar det med affärsmässigheten, undrar föreningen.

Sabo, de allmännyttiga bostadsföretagens intresseorganisation, är i sitt svar inne på samma linje: Sådana överföringar måste begränsas till föregående års vinst.

Hyresgästföreningen vänder sig också mot formuleringen ”affärsmässiga grunder” och vill i stället tala om ”affärsmässiga principer”. Detta eftersom prisbildningen på bostadshyresmarknaden även i fortsättningen ska styras av kollektiva förhandlingar. De allmännyttiga företagen har dessutom ett uttalat samhällssyfte, samt kanske viktigast - de har inte vinstmaximering som mål.

Därför är det fel att det i regeringens promemoria sägs att de kommunala bostadsbolagen ”måste åläggas marknadsmässiga avkastningskrav”, menar HGF. Föreningen anser att räcker att företagen har en ”viss vinstmarginal” som gör att de kan stå på egna ben, utan stöd från ägaren. En förutsättning är att bolagens prissättning är korrekt och att de inte agerar på ett sådant sätt att de påverkar marknaden och konkurrensen negativt.

Hyresgästföreningen tillstyrker förslaget om att den rena vinstutdelningen inte får överstiga statslåneräntan plus en procentenhet på det kapital som kommunen tillskjutit som betalning för aktier. Vidare tillstyrker föreningen att uttaget inte får överstiga hälften av föregående års vinst.

HGF ger också grönt ljus för att halva reavinsten som uppkommit under föregående räkenskapsår efter försäljning av fastigheter kan utdelas till kommunen efter kommunfullmäktiges beslut.

Genom förslaget omöjliggörs dock koncerntransaktioner inom en bostadskoncern. Detta vore olyckligt – regelverket bör möjliggöra koncernbidrag mellan bostadsföretag, skriver HGF.

Regeringens förslag medför i viss mån en skärpning av den nuvarande bostadsförsörjningslagen, det vill säga en skärpning av kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Detta är något som Exploateringskontoret i Stockholm värjer sig mot.

Kontoret ifrågasätter om lagen över huvud taget behövs och hänvisar till de förutsättningar som bestäms av marknaden.

”Såvitt exploateringskontoret känner till har en kommun hittills aldrig varit skyldig att vare sig bygga bostäder eller äga bostäder/bostadsföretag eller mark för bostäder. /.../ Om det finns behov av att lyfta fram insatser för personer som har en svag ställning på bostadsmarknaden, synes ligga närmare till hands att överväga förändringar av socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade”, skriver kontoret i sitt svar.