Ulf Bjereld, socialdemokrat och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är inte förvånad över resultatet av SvD/Sifos mätning av inställningen till en svensk anslutning till försvarsalliansen Nato.

– Det har i opinionen under de senaste åren funnits indikationer på att att färre är för en anslutning, säger han

Han leder en motsvarande undersökning som SOM-institutet vid Göteborgs universitet har gjort sedan 1994. Den senaste redovisade mätningen utfördes under hösten 2009. I den tyckte 42 procent att en anslutning till Nato var ett dåligt förslag och 22 procent att det var ett bra.

Svaren från undersökningen som gjordes hösten 2010 är ännu inte färdigbehandlade. Resultaten kommer att redovisas i juni. Men Ulf Bjereld säger att resultatet förmodligen inte kommer att skilja sig särskilt mycket jämfört med SvD:s mätning.

Enligt Ulf Bjereld hänger inställningen till Nato samman med vad man tycker om det svenska deltagandet i den Nato-ledda insatsen i Afghanistan.

– Där har motståndet mot Sveriges militära närvaro ökat signifikant de senaste åren.

Ulf Bjereld tror också att uteblivna militära framgångar i Afghanistan har gjort att opinionen för ett svenskt Nato-medlemskap har minskat.

Även i SOM-mätningarna har den negativa opinionen, liksom i SvD:s undersökningar, varit stabil över tiden.

– Jag tror att det har två förklaringar. Den första är Sveriges långa tradition av militär alliansfrihet. Det är inte vilken politisk fråga som helst. Det har länge varit en del av den svenska sjävbilden och indentiteten. Den typen av djupt liggande föreställningar är väldigt svårmottagliga för förändringen., säger Ulf Bjereld.

Den andra förklaringen är, enligt honom, att frågan inte är särskild politiserad. Inget parti driver frågan hårt.

– Man väljer olika skäl att inte ta strid för sin ståndpunkt. Det gör att det inte blir en fråga för väljarkåren att ta ställning till.