En augustidag för fem och ett halvt år sedan trampade en hord tillresta reportrar och fotografer runt på Maud Olofssons altan i Högfors. Skogsplantering och inhyrd badtunna stod på programmet när de fyra borgerliga partiledarna bildade Alliansen.

Ett år senare var det dags för journalisterna att invadera Slädvägen i Bankeryd utanför Jön- köping, då Göran Hägglund bjöd hem kollegorna. Här presenterades stommen i Alliansens ekonomiska politik: jobbskatteavdragen. Redan nu tillkännagavs också reformerna av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäk- ringen.

Men medan den borgerliga alliansen gjorde upp om den ekonomiska politiken redan sommaren 2005, ett drygt år före valet, finns idag ingen motsvarande överenskommelse inför nästa mandatperiod – varken inom den borgerliga eller den rödgröna alliansen, trots att bara åtta månader återstår till valet.

I mitten av februari ska den rödgröna alliansens grupp för jobb och ekonomi rapportera sina resultat internt. I en gemensam budgetmotion i slutet av april läggs delar av politiken fast. Men enligt Vänsterpartiledaren Lars Ohly blir det med stor sannolikhet en begränsad uppgörelse.

–Vi kommer inte att ha en överenskommelse som är heltäckande för hela mandatperioden vad gäller den ekonomiska politiken före valet, förklarar han.

Hans parti kan tänka sig att göra upp om stora delar av inkomstskatterna, miljöskatter och fastighetsskatt. Men Lars Ohly vill inte låsa sig för nivåerna i andra skatter, och ger varu- beskattningen och bolagsskatten som exempel. Genom att höja sådana skatter skulle Vänster- partiet kunna skapa ett ekonomiskt utrymme för de satsningar som partiet vill gå vill val på.

–Vi vill ju att vi ska ha råd med så mycket som möjligt för förändringar så tidigt i mandat- perioden som möjligt. Det är stora inkomster som kommer att behövas, säger Lars Ohly.

Hans lista omfattar bland annat mer pengar till kommuner och landsting och satsningar inom socialförsäkringssystemet och arbetsmarknadspolitiken.

Tomas Eneroth, Socialdemokraternas representant i jobb- och ekonomigruppen, talar däremot om nödvändigheten av att gå till val på en mer långtgående ekonomisk överenskommelse.

–Den ekonomiska politiken är det avgörande att vi kommer överens om. Sedan kan det finnas andra detaljer som inte är lika viktiga fullt ut, men det måste vara en tydlig ekonomisk politik, säger han.

Medan jobbskatteavdragen var förra valrörelsens paradnummer för de fyra borgerliga partierna är det ännu oklart vad som kommer att vara huvudfokus den här gången. Tio ”reformarbetsgrupper” arbetar just nu inom olika områden med att ta fram politiken för 2010–2014.

Alliansgruppen för den ekonomiska politiken, som är överordnad de andra, ska ta fram ett underlag åt partiledarna som sedan i sin tur ska förhandla fram ett gemensamt valmanifest. Först till senvåren/försommaren tror gruppens ordförande, finansminister Anders Borg (M), att de är klara.Moderaternas huvudlinje är enligt Borg att underlätta för företag att anställa. Folkpartiet å sin sida prioriterar att marginalskatten inte ska överstiga 50 procent.

–Det hänger ihop med vår fokus på att det ska löna sig att utbilda sig, säger Carl B Hamilton, FP:s representant i den ekonomiska arbetsgruppen.

Kristdemokraterna däremot sätter pensionärernas skattesituation högst på listan, medan Centerpartiet gärna tar jobbskatte-avdragen ännu ett steg och dess- utom vill sänka arbetsgivar- avgifterna ytterligare.

Ledamöterna i den ekonomiska arbetsgruppen motsätter sig jämförelsen med förra valrörelsen och anser inte att de är sena.

–Varje års budget är ett slags Bankerydsöverenskommelse i gigantiskt format, det är helt annorlunda när vi sitter i regering, säger Stefan Attefall, KD:s representant.

Men valforskaren Peter Esaiasson vid Göteborgs universitet konstaterar att väljarna har mindre information om vad blocken vill nu än de hade i januari 2006.

–Det alliansen gjorde 2006 är unikt i europeiskt perspektiv. Att fyra partier så konsekvent tonade ner den egna partiprofilen brukar inte göras. Men det går inte att göra på samma sätt igen. Det blir aldrig samma valdebatt två gånger, säger han.