Alliansen förbereder sig som bäst inför valet och tio arbetsgrupper för olika sakområden håller nu på att jobba färdigt de förslag man vill genomföra om man får fortsatt förtroende i höst. Sjukvårdsgruppen verkar ha kommit längst och där ska nu förslagen manglas i ekonomigruppen. Men SvD kan redan nu avslöja en del av innehållet.

•Utjämna skillnaderna i hur sjukvården används och att resultaten av behandlingarna inte påverkas av patientens inkomst och utbildning. Ojämlikheten ska mätas och redovisas öppet för varje vårdenhet.

•Mer förebyggande hälsovård.

•Gå vidare med vårdvalet med mer valfrihet och konkurrens.

•Skärpa vårdgarantin, exempelvis genom maxväntetider på akutmottagningar och krav på snabbare behandling efter diagnos.

•Likvärdig vård oavsett var man bor i landet genom att överenskommelser träffas mellan landstingen.

Riksdagsman Anders Andersson (KD) från Kalmar leder den borgerliga vårdgruppen och han verkar mest nöjd med att den ojämlika sjukvården ska upp på bordet.

–Det finns en myt sedan 1968 att Sverige ska vara så jämlikt, men även inom sjukvården är det falskt. Det finns upprörande skillnader där de som har lägre utbildning och inkomst ofta kommer med sina symptom väldigt sent och att de dessutom får en sämre vård än välutbildade och höginkomsttagare, säger han med viss hetta efter två hjärt- infarkter där han sett sjukvården inifrån.

Han hänvisar till flera rapporter från Socialstyrelsen och även OECD som tydligt visar att Sverige är ett av länderna i den rika världen som har minst jämlik vård. Detta om man ser till hur läkarbesöken fördelas mellan hög- och låginkomsttagare.

–Den medicinska professionen har sin del i att det blivit så här men det finns också ett politiskt ansvar. Det har inte blivit bättre med tolv års socialdemokratiskt styre, men vi tänker inte ducka längre, säger han.

En nationell satsning för att mäta skillnaderna och sedan redovisa dem öppet ska leda till en press på vårdenheterna att jobba hårdare för att minska klyftorna. Det ska bli mer information och vården ska organiseras så att patienter med stora behov och som har svårt att kräva sin rätt inom vården ska få extra stöd. Men Bo Burström, professor på avdelningen för social-medicin vid Karolinska institutet, tror inte att det räcker.

–Det är bestickande att skillnaderna är så stora, men för att komma åt dem måste man matcha resurserna på ett annat sätt än nu. De ekonomiska styrsystemen måste utformas så att man premierar dem som har störst behov och inte dem som levererar en massa snabba besök. Som vårdvalet är utformat i vissa delar av landet leder det till att man ger mest vård till den som skriker mest, säger han.