SvD har i den pågående serien om tunnelbanan berättat om kapacitetsproblemen i Stockholms tunnelbana, som inte byggts ut sedan 1994, trots en kraftigt växande befolkning. En förklaring är de höga kostnaderna för att bygga tunnelbana, en annan politiska låsningar, där trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm (M) drivit linjen att Stockholms tunnelbana är färdigutbyggd, och att spårväg är det bästa sättet att utveckla kollektivtrafiken. Samtidigt har Socialdemokraterna högljutt pläderat för en fortsatt utbyggnad av t-banenätet.

Frågan om spårväg eller tunnelbana är den bästa trafiklösningen har blivit så minerad, att även tjänstemännen vidtar försiktighet. För planerad spårutbyggnad är det i den regionala utvecklingsplanen, RUFS, inte längre lämpligast spårslag specificerat.

–Generellt har vi gjort så mellan 2020 och 2030 att vi använder uttrycket spårreservat. Vi har inte tagit ställning till vilken typ av spår det handlar om, säger regionplanedirektör Sven-Inge Nylund.

Politiseringen har bidragit till att kollektivtrafiklösning till det nya storsjukhuset Nya Karolinska och stadsdelen Hagastaden dragits i långbänk. Redan i SL:s förstudie 2008 avfärdades spårvägsalternativet, eftersom tunnelbanan var den samhällsekonomiskt bästa lösningen, och hade tre gånger större kapacitet. Kostnadsberäkningar har också visat att prislappen för de båda lösningarna är ungefär densamma, cirka tre miljarder kronor.

När nu landstingets politiker inom kort ska fatta beslut i frågan, har spårvägslösningen utretts på nytt, som en del i ett spårvägsnät i Stockholms innerstad. När SvD frågar efter de samhällsekonomiska kalkylerna för spårvägen, blir SL:s besked att några sådana aldrig gjorts.

–Vi har inte sett de senaste samhällsekonomiska kalkylerna, säger Gunilla Glantz, planeringschef på SL.

Att tunnelbane- och spårvägsalternativet utretts i flera omgångar är inte konstigt, tycker hon.

–Det tar tid att göra bra utredningar.

Inom flera partier börjar det dock skymta otålighet i fråga om tunnelbanans framtid. Krav på att nätet måste byggas ut reses nu från de tre mindre partierna i alliansen.

–Det har ju varit en hård debatt framför allt mellan S och M. Vi ser att Stockholm växer väldigt fort, och då krävs det rätt stora satsningar. Det finns ju en del förslag för en fortsatt utbyggnad, bland annat österut och söder om stan, och det är ju långa ledtider i sådana här projekt, säger Michael Stjernström (KD), ledamot i landstingets trafiknämnd.

Från Folkpartiet i länet är kravet att bland annat planerna på tunnelbaneutbyggnad mot Nacka måste komma tidigare än år 2021, för att klara befolkningstillväxten.

–Politikerna var länge framsynta i Stockholm på 40- och 50-talet och byggde tunnelbana och pendeltåg. Man satsade på kollektivtrafiken. Sedan har tyvärr låsningarna i Stockholmspolitiken gjort att det stått still. Men vår inställning är att tunnelbanan inte är färdigbyggd, säger Erik Ullenhag, nyvald distriktsordförande för Folkpartiet i Stockholms län.

Centerpartiet i Stockholms stad är förespråkare för tunnelbana till nya Karolinska. I landstinget är linjen försiktigare, men trafiklandstingsrådet Gustav Andersson (C) säger att det är viktigt att tunnelbanefrågan kommer upp på agendan.

–De flesta inser att tunnelbanan är det mest kapacitetsstarka, säger Gustav Andersson.

Christer G Wennerholm har inte gått att nå för en kommentar om kravet på mer tunnelbana.

Oenigheten inom alliansen har uppfattats av Socialdemokraterna i landstinget, som nu riktar ett öppet brev till Centerpartiet och Folkpartiet, för en ”förutsättningslös” diskussion om tunnelbanans framtid.

–Jag noterar ju att alliansen inte är överens i frågan. För mig är det Moderata byggstoppet häpnadsväckande. Vi har ett ansvar att planera för vår växande tillväxtregion på ett seriöst och långsiktigt sätt. Det är omöjligt att klara tillväxten om vi inte också bygger ut även kapacitetsstark kollektivtrafik, och därför sträcker jag ut handen, säger oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S).

Både Folkpartiet och Centern är avvaktande till inbjudan. Landstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) pekar på att bristen på pengar till utbyggd kollektivtrafik i Stockholmsregionen som den svåra nöten att knäcka. Hon vill hellre föra diskussioner med regeringen.

–Statens kassa är ju god, säger Birgitta Rydberg, som liksom C är mån om att hålla ihop alliansens överenskommelser.

–Det är svårt att säga hur långt vi är beredda att gå. Men för oss handlar det mer om att bilda opinion inom alliansen, säger Gustav Andersson (C).