Snart kan alla bli skyldiga att gripa in när en annan människa befinner sig i nöd.

Åtalet mot 20-åringen väcker åter frågan om vilket civilkurage som kan ställas på enskilda medborgare.

Det finns ingen samlad statistik över hur många åtal som väckts i Sverige för så kallade underlåtelsebrott, det vill säga underlåtenhet att ingripa, avslöja eller larma om ett brott.

- Men åtalen är mycket, mycket ovanliga, säger överåklagare Nils Rekke hos Riksåklagarens kansli till TT.

Samma åsikt har åklagare Robert Eriksson i Nyköping som åtalat 20-åringen.

- Det här åtalet är det första jag väckt som avser ett underlåtelsebrott, säger han och fortsätter:

- Jag känner bara till två andra fall. Det ena är det så kallade Kode-fallet 1995 där hovrätten dömde en ung man för att han underlät att avslöja en dödsmisshandel av en pojke.

Det senaste åtalet gäller en 14-årig flicka som natten till den 1 maj blev våldtagen i en lägenhet i Nyköping. Gärningsmannen sitter häktad och hans kompis som såg övergreppet ställs på måndag inför rätta åtalad för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn.

- Kompisen behövde inte ingripa men är enligt lagen skyldig att larma polisen, säger Robert Eriksson.

Svensken har rent allmänt ingen skyldighet att agera om någon utsätts för fara eller ser hur en egendom bli svårt förstörd. Det finns dock några undantag och det gäller bland annat grova brott som exempelvis mord, dråp, rån och grov våldtäkt.

Regeringen vill utvidga lagen att även omfatta en skyldighet för alla att ingripa mot någon som är i nöd. Det kan gälla brott eller en olycka.

I höstas tillsattes därför en utredning som ska analysera nuvarande lag och vid behov komma med nya förslag. Utredaren ska redovisa sina resultat i februari nästa år.