Dagens gymnasieskola ska skrotas. Regeringen är kritisk till att alla elever tvingas läsa in grundläggande behörighet till högskolan, ”oberoende av vilka mål, talanger och intressen den enskilda eleven har”.

Därför ska det nya gymnasiet ha tre olika huvudinriktningar: en studieförberedande, en yrkesförberedande, och en lärlings- utbildning. Den stora skillnaden är att de teoretiska kraven sänks på de två yrkesförberedande vägarna.

Men till skillnad från idag ska samtliga tonåringar ha historia på schemat, även om de har valt ett praktiskt program. Det framgår av de tilläggsdirektiv till gymnasieutredningen som regeringen ställt sig bakom.

–Historia kommer att bli obligatoriskt på alla utbildningar i det nya gymnasiet, inte bara på de studieförberedande, säger utbildningsminister Jan Björklund (fp).

Idag finns åtta så kallade kärn- ämnen på gymnasiets nationella program: engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska (alternativt svenska som andraspråk) och religionskunskap. För ansvarig minister Jan Björklund är det ”givet” att göra historieämnet obligatoriskt när gymnasieskolan reformeras.

–Historia är ett av våra kulturbärande ämnen, men har under hela efterkrigstiden i svensk utbildningspolitik behandlats som något katten har släpat in. I läroplan efter läroplan har ämnet bara krympt. Det är inte acceptabelt.

Regeringen vill att alla landets gymnasieelever ska åläggas att läsa en a-kurs i historia, som ska omfatta 50 eller 100 poäng.

–Det här är viktigt av flera skäl. Historia lär oss en hel del om varför världen ser ut som den gör i dag, och ämnet ger oss en kulturell identitet, som inte ska underskattas, säger Jan Björklund.

Sofia Larsen (c), som är ord-förande i riksdagens utbildningsutskott, är glad över alliansrege-ringens beslut.

–Jag tycker att det är bra att det blir en likvärdighet på de tre olika inriktningar vi har i den nya gymnasieskolan. För att förstå nutiden bör man ha historien med sig, och det är viktigt för alla, förklarar hon.

Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson Rossana Dinamarca påminner om att den förra socialdemokratiska regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet före valet enades om att göra historia till ett kärnämne. De rödgrönas planerade gymnasiereform återkallades dock efter maktskiftet förra året, och Ros-sana Dinamarca tycker att det är bra att den borgerliga fyrklövern nu är redo att uppvärdera historieämnet.

–Det är väldigt, väldigt viktigt att man känner till sin historia. Det här är också viktigt för att skolan ska kunna uppfylla sitt uppdrag att eleverna ska bli aktiva samhällsmedborgare, säger hon.

Även Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, välkomnar ”varmt” beskedet att historia i framtiden ska stå på alla gymnasieelevers skolschema.

–Jag tycker att det är alldeles utmärkt. Utan historia kan man inte förstå sin framtid och samtid.

Hon är själv adjunkt i historia, och ställer nu ett konkret krav på utbildningsminister Jan Björklund:

–Historia ska undervisas av lärare som har utbildning i ämnet, förklarar Metta Fjelkner.

Den sista mars nästa år ska regeringens utredare Anita Ferm presentera sitt förslag på hur den nya gymnasieskolan ska se ut. Tanken är att reformen ska sjösättas hösten 2010.