Den uråldriga skallbiten hittades av ett globalt forskarteam i ravinen Olduvai i Tanzania. Där har man tidigare gjort flera betydande arkeologiska upptäckter, varav ett flertal förhistoriska människorarter.

Skallfragmentet kommer enligt forskarna troligtvis från ett barn som var knappt två år gammalt. Skador på benet som vanligtvis uppkommer vid en brist på vitamin B gör att forskarna tror att barnet dog av så kallad anemi, blodbrist, som i sin tur kan bero på näringsbrist.

En sådan brist kan uppkomma när ett barns diet plötsligt ändras och just kött är en viktig källa till B-vitamin. Forskarnas teori är därför att barnet kan ha dött när han eller hon började äta fast föda som saknade kött. Alternativt om barnet fortfarande ammades, att mamman led av näringsbrist till följd av en för liten köttkonsumtion.

Att tidiga hominider, eller människoapor, åt kött har man sett tidigare. Däremot om det varit ett regelbundet inslag i kosten eller inte har man inte kunnat visa.

Men nu tycker forskarna bakom den nya studien, som publiceras i tidskriften Plos One och som letts av forskare vid Complutense University i Madrid, att man funnit stöd för att köttätandet var så regelbundet att man åtminstone kunde drabbas av anemi om man inte fick i sig tillräckligt.

Resultaten antyder att tidiga människor var jägare och hade en "fysiologi som anpassats till en regelbundet köttkonsumtion" åtminstone för 1,5 miljoner år sedan, sammanfattar de.