En ny brukarundersökning av äldreomsorgen i Stockholms stad visar att en något större andel personer på vård- och omsorgsboenden anser att kvaliteten förbättrats jämfört med 2008.
Det gäller till exempel faktorer som personalens bemötande och lyhördhet gentemot de boende, om man känner sig trygg på sitt boende och om man är nöjd med sitt boende.
Men när de svarande tog ställning till påståendet: ”Jag kommer ut i friska luften när jag vill”, valde nästan var fjärde svarsalternativet ”stämmer inte alls” och en femtedel kryssade för alternativet ”stämmer ganska dåligt”.
–Även om man är gammal och dålig är det värdefullt att få följa årstidsväxlingar, väderomslag och det är ju också nyttigt för kroppen att komma ut. Men det kräver bemanning och resultatet visar att här finns ett missnöje. Det beror troligtvis på att personalen ofta inte har tid, säger professor Mats Thorslund vid Äldrecentrum.
Resultatet 2008 var emellertid ännu sämre – då valde 27 procent svarsalternativet ”stämmer inte alls” när det gällde möjligheten att komma ut från boendet.
I enkäten har man även försökt mäta eventuella skillnader i kvalitet i vård- och omsorgsboendet i kommunal respektive privat regi. Resultatet visar att andelen som anser att de ”bemöts på ett bra sätt” av personalen är lika stor oavsett upplåtelseform, 90 procent av de svarande anser att påståendet ”stämmer helt” eller ”stämmer ganska bra”.
–Det visar andra liknande undersökningar. Både äldre och anhöriga tycker ofta att personalen är bra och gör sitt bästa, säger Mats Thorslund.
En något högre andel av personer i boenden som drivs i privat regi gav något högre betyg till hur maten smakar, möjligheten att komma ut i friska luften och utrymmet för att själv påverka sin vardag.Undersökningen har utförts av Stadsledningskontoret, det vill säga den politiska ledningens kansli i Stadshuset. En enkät skickades med brev till samtliga 5488 personer på stadens vård- och omsorgsboenden. Svarsfrekvensen blev 54 procent. Det stora bortfallet kan delvis förklaras av att många svarande är dementa.
Men vem har svarat på frågorna? Enligt enkäten är det endast 11 procent av de boende som själva svarat. Hälften har svarat med hjälp av anhörig, vän eller annan person.
Och 39 procent av svaren kommer helt och hållet från annan person utan den äldres medverkan. ”Annan” har dock inte varit någon ur personalen.
–Det blir problematiskt att använda en undersökning som denna som beslutsunderlag. Bortfallet är stort och det är oftast andra som svarat. Ofta kan det till exempel vara så att anhöriga svarar mer negativt på vissa frågor än de äldre själva, säger professor Mats Thorslund vid Äldrecentrum som påpekar att en annan metod hade varit att mäta, till exempel hur ofta de äldre har fått komma ut.
–Jag tror också att det vore bättre att ställa frågor till de anhöriga om vad de äldre varit med om, inte vad de anhöriga tror att de äldre tycker.
Äldreborgarrådet Ewa Samuelsson (KD) anser att enkätundersökningen visar att marginella förbättringar i kvaliteten har uppnåtts. Att enkäten i hög grad besvarats av andra än brukarna innebär inte att den kan användas, menar hon.
–Vi måste försöka se var det skett förbättringar. Även om jag inte betraktar detta som ett beslutsunderlag så kan inte undersökningen avfärdas, säger Ewa Samuelsson.
Att möjligheten att komma ut i friska luften är begränsad anser hon inte bara vara en fråga om personaltäthet.
–Bara delvis. De som orkar och vill ska få komma ut. Det handlar också om hur man ställer frågan till de äldre och om ett annat förhållningssätt hos personalen. Det kan handla om att alla äldre inte ska göra samma sak samtidigt. Vissa kanske vill ha frukost tidigt, andra kanske vill sova. Då kan man få en annan rytm i arbetet och sprida arbetsuppgifterna, säger Ewa Samuelsson.
