Emil Röjerman visar stolt upp sin insulinpump.
SvD har besökt en av de drabbade, Emil Röjerman, två och ett halvt år, i Rotebro i norra Stockholm.
Emil var ett av åtta barn, varav tre förskolebarn, som en och samma vecka diagnostiserades med typ1-diabetes eller ungdomsdiabetes som sjukdomen också kallas.
Förr var det ovanligt att så små barn drabbades. Nu blir det allt vanligare. Hög födelsevikt och snabb viktökning i unga år tros vara en del av förklaringen.
Totalt fick 666 svenska barn och ungdomar under 15 år typ1-diabetes under 2005, en fördubbling jämfört med 1985. Det visar siffror från den så kallade barndiabetesstudien, en årlig uppdatering av antalet fall av barndiabetes i Sverige och övriga Europa.
På tio år har andelen insjuknade ökat från 28 per 100000 invånare i denna åldersgrupp till närmare 45.
–Vi har sett en kraftig acceleration av antalet fall, särskilt bland förskolebarnen, 0–5 år gamla. Det är en skrämmande utveckling som bara tycks gå fortare och fortare, säger Gisela Dahlquist, professor och expert på barndiabetes vid Umeå universitet.
Gisela Dahlquist, som även ansvarar för Barndiabetesstudien, oroas av den snabba ökningstakten som ökar trycket på vården samtidigt som risken för följdsjuk- domar i tidig ålder ökar.
–Tack vare en förbättrad vård med en effektivare blodsockerkontroll kan dessa komplikationer kanske förhalas men det ställer höga krav på vården, betonar hon.
För Emil och hans föräldrar, Anna och Jonas Röjerman, kom beskedet om sjukdomen som en kalldusch.
–Vi hade märkt att Emil började kissa lite mer än vanligt och att han också drack mer än han brukade men eftersom han inte verkade påverkad i övrigt tänkte vi inte så mycket på det, berättar Anna Röjerman.
Det var först när en av förskolelärarna på hans dagis slog larm som de började slå i läkarböckerna och fick en föraning om vad det kunde röra sig om.
–Det enda som inte stämde var hans ålder. Det stod ingenting om att så små barn kunde drabbas, säger hon.
Från vårdcentralen skickades Emil direkt in till akuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus. En timme senare befann de sig på en vård- avdelning. Emils blodsockerhalt var då uppe på en skyhög nivå.
Diagnosen blev en chock. Varken Anna eller Jonas har diabetes i släkten och deras kunskaper om sjukdomen var därför begränsade. Däremot är deras kunskaper om kost och matlagning bättre än genomsnittet eftersom de båda arbetat inom restaurangbranschen. Nyttig och vällagad mat är därför redan en självklarhet i familjens hem.
–Vi förstod att från och med nu måste vi hålla stenhårt på mattiderna och sluta använda socker som krydda i matlagningen, berättar Jonas.
Mathållningen hemma har inte varit något större problem. Där- emot har det varit svårare att få rätt mat på dagis.
–Personalen är förstående och positivt inställd. Det har varit svårare att påverka storköksmaten som lagas på annat håll och innehåller alldeles för mycket socker. Vi får känslan av att diabetes inte respekteras på samma sätt som allergier eller religiös tillhörighet, säger Jonas.
Eftersom Emil var så liten och hade så galopperande blodsocker- nivåer när han insjuknade har han fått en extern insulinpump ansluten till kroppen via en injektionsnål. Istället för sju sprutor om dagen trycker Anna eller Jonas bara på den lilla inställnings- dosan när det är dags att fylla på insulindosen.
–Pumpen hjälper oss att hålla jämnare balans på blodsockret, säger Anna Röjerman.
Att hålla rätt balans på blodsocker- nivåerna är avgörande för att undvika risken för komplikationer, som njurpåverkan eller påfrestningar på hjärt-kärlsystemet.
Normalt ligger väntetiden för en insulinpump i Stockholmsområdet på cirka ett år, men Emil fick förtur.
Omkring 40 procent av de diabetessjuka barnen uppskattas vara i behov av en insulinpump. Men på Karolinska universitetssjukhuset är det hittills bara cirka 17 procent som fått tillgång till en, jämfört med 25 procent i övriga landet.
–Just nu har vi över hundra barn i kö för en pump. Det är inte acceptabelt med så långa väntetider men våra resurser räcka inte för att täcka behovet, säger Eva Örtqvist, överläkare på barndiabetesenheten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
