Den första undersökningen av akrylamidens effekt på människor ger inga belägg för att nervgiftet påverkar någon av de fyra stora cancersjukdomarna: tumörer i tjock- och ändtarm, njure och urinblåsa. Tvärtom finns vissa antydningar om att hög konsumtion av akrylamid skulle kunna minska risken för tarmcancer.

Det svenska Livsmedelsverkets internationellt uppmärksammade och samtidigt hårt kritiserade larm om att akrylamid i chips och andra stärkelserika livsmedel kan orsaka cancer motsägs bara efter nio månader av ny forskning.
- Det finns helt enkelt inget stöd för att akrylamid i de nivåer som är typiska för vad svenska vuxna får i sig via maten orsakar någon av dessa cancerformer, konstaterar professor Gunnar Steineck vid Karolinska Institutet i Stockholm.

De säkerligen för många uppseendeväckande resultaten presenteras i dag i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Cancer och kunde tas fram så snabbt tack vare ett lyckosamt sammanträffande.

1995 inledde en svensk forskargrupp under ledning av Gunnar Steineck en undersökning av de då mycket uppmärksammade cancerframkallande ämnen som bildas när proteiner, främst kött, steks så kallade stekmutagener.
987 patienter från Stockholm med tumörer i tarm, urinblåsa och njurar identifierades och utfrågades ingående om sina matvanor under fem år före
insjuknandet. 538 friska slumpmässigt valda personer - kontroller - fick besvara samma frågor. Slutsatsen blev, som rapporterades 1999, att det inte gick att bevisa att stekmutagener var cancerframkallande på människor.

Efter akrylamidlarmet kunde den svenska gruppen i samarbete med forskare i Boston plocka fram dessa gamla data igen och analysera dem på nytt nu för att testa effekterna av livsmedel som enligt Livsmedelverkets beräkningar innehåller akrylamid.
100 sådana livsmedel identifierades, 14 innehöll höga och/eller moderata doser av akrylamid främst stekt potatis, chips och bröd.

Efter ingående jämförelser och statistiska beräkningar mellan de som varit sjuka och kontrollerna vad gäller eventuella effekter av olika akrylamid-livsmedel slår alltså forskarna fast: akrylamid påverkar inte risken att få någon av de undersökta cancersjukdomarna.
- Om cancerrisken var stor är det rimligt att dessa organ drabbas, säger Gunnar Steineck. Vi vet att de skadliga effekterna orsakas av ett ämne som bildas
när akrylamid bryts ned i kroppen. Detta absorberas snabbt och försvinner via urin och avföring, d v s passerar njurar, urinblåsa och tarmar.

Forskarnas förklaring till den uteblivna cancerpåverkan är att vi har system i kroppen som kan motverka eventuella skador och/eller att akrylamid-livsmedlen också innehåller skyddande substanser.
Akrylamid är sedan 1994 klassat som "sannolikt cancerframkallande ämne" baserat enbart på tester i råttor och möss.
- De doser som djuren fått är dock 100 till 1 000 gånger större än vad människor utsätts för via maten, påpekar Gunnar Steineck.

Den nu aktuella analysen visar samtidigt att intaget av akrylamid inte var särskilt stort hos deltagarna; i genomsnitt 27 mikrogram per dag och bara två procent åt mer än 60 mikrogram. Enligt fastställda beräkningar ökar cancerrisken vid cirka 80 mikrogram per dag för en normalstor man.

I sin rapport är forskarna samtidigt ödmjuka. De säger att fler cancersjukdomar borde undersökas, till exempel bröst- och prostatatumörer som ofta
drabbar försöksdjuren. Ett annat krav är att utveckla metoder för att sänka akrylamidnivåerna i livsmedel.
Men för de fyra aktuella cancersjukdomarna kan det slås fast utan tvivel. Det finns inget vetenskapligt-epidemiologiskt stöd för att akrylamid orsakar dem, enligt Gunnar Steineck.

Inger Atterstam
08-13 51 59

Det började med Hallandsåsen...
1998: Miljöforskarna Margareta Törnqvist och Eden Tareke på Institutionen för miljökemi vid Stockholms universitet börjar leta efter akrylamid i vardagsmiljön, inklusive livsmedel. Efter giftskandalen vid Hallandsåsen hade de upptäckt att människor och djur som inte utsatts för ämnet hade höga halter i blodet.
2 april 2001: I Livsmedelsverkets tidning Vår Föda publicerar den första artikeln om att akrylamid hittats i "stekta hamburgare". Nyheten uppmärksammas inte.
7 juni 2001: Tidningen Ny Teknik tar upp tråden, skriver en större artikel om att akrylamid bildas när mat tillagas. Cancerrisken nämns. Liten notis i Expressen/Kvällsposten.
Oktober 2001: Margareta Törnqvist rapporterar till Livsmedelsverket att höga halter akrylamid hittats bland annat i upphettad
potatispuré. Fortsatta täta kontakter mellan hennes grupp och Livsmedelsverkets experter.
Januari 2002: Klara bevis för att akrylamid bildas i stärkelserika livsmedel. Livsmedelsverket sätter upp en egen analysmetod, börjar testa drygt 100 livsmedel.
Mars-april 2002: Livsmedelsverkets experter hittar akrylamid i flera produkter. Informationsfrågan diskuteras. Rädsla för att nyheten ska läcka ut. Beslut om presskonferens.
23 april 2002: Inbjudan till presskonferens dagen efter mejlas ut. Ett "kemiskt ämne som kan orsaka cancer bildas vid tillverkning av en rad livsmedel", står det liksom att "halterna är höga och de nya forskarrönen kommer att ha betydelse internationellt på såväl riskvärdering, matproduktion som konsumtion".
De uppseendeväckande formuleringarna fick samtliga redaktioner att slänga sig på telefonerna. Akrylamid identifierades som det icke namngivna cancerframkallande ämnet. Livsmedelsverket informerar livsmedelsbranschen.
24 april 2002: 160 journalister på presskonferensen. Tv direktsänder. Nyheten får enormt massmedialt genomslag, även internationellt. EU, WHO (Världshälsoorganisationen), andra länders livsmedelsverk informeras.
25 april 2002: Jordbruksminister Margareta Winberg (s) anslår 1,5 miljoner i extra anslag till Livsmedelsverket som dessutom är i akut ekonomisk kris. Expertgrupp bildas.
26 april 2002: WHO och FAO (FN:s jordbruksorgan) uttrycker oro.
14 maj 2002: Livsmedelsverket diskuterar med livsmedelsbranschen om åtgärder.
15 maj 2002: Tyska hälsomyndigheten sammankallar expertmöte.
17 maj 2002: Brittiska Livsmedelsverket bekräftar de svenska akrylamidfynden.
6 juni 2002: Norska Livsmedelsverket hittar akrylamid i livsmedlen. Livsmedelsverket agerar för att få EU-pengar till ett forskningsprojekt.
25-27 juni 2002: Stort WHO-möte i Genève, experterna uttrycker oro och kräver ytterligare forskning.
14 augusti 2002: Eden Tarekes och Margareta Törnqvist vetenskapliga rapport publiceras. Tyska Livsmedelsverket föreslår gränsvärde för akrylamid i livsmedel.
18 september 2002: Första rapporten i Kanada om att akrylamid bildas genom att aminosyran asparagin reagerar med sockerämnen vid upphettning.
24 september 2002: EU beslutar ta med akrylamidprojekt i sitt kommande forskningsprogram.
27 september 2002: Företaget Procter & Gamble har också fastställt hur akrylamid bildas.
1 oktober 2002: Den brittiska vetenskapliga tidskriften Nature publicerar två nya rapporter som bekräftar bildningen av akrylamid.
15 oktober 2002: Industrin meddelar att nivån av akrylamid i chips sänkts med 75 procent genom lägre temperatur vid tillagningen.
18 oktober 2002: FN inrättar särskilt webbplats för akrylamid.
28-30 oktober 2002: Stort möte
i Chicago, USA. Amerikansk handlingsplan diskuteras.
5 november 2002: Livsmedelsverket varnar för akrylamid i kaffe.
26 november: Forskningsrådet Formas ger pengar för akrylamidprojekt i Malmö-Lund.
4 december: USA:s Läkemedelsverk FDA offentliggör en omfattande handlingsplan.
Januari 2003: Första studien av människor visar ingen cancerrisk av akrylamid.

Inger Atterstam
08-13 51 59