Statsåklagare Nils-Eric Schultz och advokaten Peter Althin menar att det handlar om grova tjänstefel från polisens sida, att metoderna är olagliga och att rättssäkerheten därmed är hotad.

Polisen ska i närmare 20 års tid ha undanhållit bevis för åklagare, domstol och försvarare.

Det ska ha skrivits falska beslagsprotoll och dokumentation över provokationer och tillslag ska ha gömts undan eller förstörts. Möjligheten för den misstänkte att få en ”fair trial” sjunker då drastiskt.

Allt enligt Nils-Eric Schultz och Peter Althin som riktar hård kritik mot polisen på DN Debatt idag.

– Arbetet med infiltratörer och särskilt när det gäller den organiserade brottsligheten har emellanåt varit framgångsrikt, men tittar man i akten finns det inga handlingar. Där står inte ett ord om infiltratörens jobb, säger Nils-Eric Schultz till SvD.se.

Schultz och Althin menar att det under en längre tid framförts kritik mot Justitieombudsmannen (JO), Riksåklagaren (RÅ) och Justitiekanslern (JK) för att de inte tagit tag i problemet.

– De har inte gjort något mer än att påpeka att det förekommer. De går fortfarande som katten kring het gröt, säger Nils-Eric Schultz.

För att komma till rätta med problemet föreslår han och Althin nu en så kallad sanningskommisson för att reda ut vilka metoder som ska vara tillåtna för polisen att använda för att komma åt grov brottslighet.

Frågan är då vem som ska sitta i en sådan kommission och vem som ska utse den.

– Det finns flera professorer som är mycket kompetenta i de här frågorna, jag ser gärna att en sanningskommisson bestått av universitetsfolk, säger Nils-Eric Schultz, men tillägger att han inte har något färdigt förslag att presentera.

– Men så här får det inte fortsätta och vi går ut med det här för att stämma i bäcken. Jag vet inte vem som förväntas ta initativet, och vi kan nog inte vänta oss att polisen tar tag i det här problemet själva, säger han.

Det finns flera fall där personer blivit dömda efter att ha utsatts för brottsprovokation.

Inom kort förväntas försvarsadvokaten i ett fall, där en person varit föremål för en av polisen betald brottsprovokation och sedan blivit dömd, stämma svenska staten i Europadomstolen.

Eftersom ingen information om provokationen lämnades till varken domstol eller försvarare under rättegången fanns ingen möjlighet att bedöma om provokationen haft någon betydelse för det straff personen fick.

Skulle svenska polisens metoder komma till EU-domstolens kännedom riskerar Sveriges rykte som en rättstat att få sig en rejäl törn, anser Schultz.

– Då kommer vi att få skämmas, säger Nils-Eric Schultz.