PÅSTÅENDE:

I sitt sommartal i Sölvesborg den 11 augusti i år sa SD-ledaren Jimmie Åkesson: ”Vi har i Sverige idag någonstans mellan 700 000 och 800 000 pensionärer som lever med inga eller mycket små marginaler.”

SvD FAKTAKOLLAR:

Det finns ingen officiell definition på vad som är små eller inga marginaler. Martin Kinnunen, pressansvarig på SD, säger att Jimmie Åkesson syftar på antalet som får garantipension, som 2003 ersatte folkpensionen. Garantipension kan man få om man är 65 år eller äldre och helt saknar eller har låg inkomstgrundad pension. Storleken på pensionen beror delvis på hur länge personen bott i Sverige, bara den som bott i landet i minst 40 år har rätt till full garantipension. I dag får en ogift person 7 810 kronor i månaden i full garantipension och en som är gift får 6 967 kronor i månaden.

I juni i år fick I juni i år fick 805 000 människor i Sverige garantipension, alltså strax över Jimmie Åkessons påstående.

Begrepp som små marginaler, lever i utsatthet eller lever i fattigdom är väldigt besvärliga.

Hans Swärd

Men är antalet med garantipension ett rimligt mått på antalet pensionärer som lever med mycket små eller inga marginaler? Ola Grönnesby, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, tycker inte det.

Orsaken till det är att många som har garantipension också har andra inkomster som bostadstillägg, änkepension eller efterlevandepension. Dessutom kan garantipensionärer vara gifta eller sammanboende med någon med högre inkomst. Det innebär att den disponibla inkomsten inom gruppen garantipensionärer sannolikt varierar mycket.

– Att bara titta på garantipensionen är tunt. Man behöver få en helhetsbild över den ekonomiska situationen.

Ola Grönnesby menar att det inte är självklart att man bara ska titta på enskilda personers ekonomi i form av en separat utbetalning

– Man bör också titta på hushållets totala ekonomi. En vanlig garantipensionär är kvinnor som varit hemmafruar, och deras män har arbetat. Det är att göra det enkelt för sig att bara titta på garantipension, säger Ola Grönnesby.

Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund, tycker inte heller att man kan sätta likhetstecken mellan garantipensionärer och att leva med mycket små eller inga marginaler.

– Det är klart att de som bara har garantipension ofta har det sämre än de som har jobbat och har en inkomstgrundad pension. Men det är svårt att säga vad de menar med marginaler. Begrepp som små marginaler, lever i utsatthet eller lever i fattigdom är väldigt besvärliga eftersom det blir tolkningsfrågor.

Det går alltså inte att slå fast vad som räknas som små marginaler. Däremot finns det olika sätt att mäta fattigdom bland pensionärer.

Statistiska centralbyrån, SCB, mäter årligen de svenska hushållens disponibla inkomst, det vill säga vad som återstår av lön, olika bidrag och pensioner efter skatt. Den disponibla inkomsten sätts i relation till hushållets storlek och jämförs med EU:s så kallade fattigdomsstreck. Under det strecket hamnar de som har en disponibel inkomst som är mindre än 60 procent av medianinkomsten. Enligt Hans Heggemann på SCB var det 2010, som är de senaste nu tillgängliga siffrorna, 215 000 pensionärer som hamnade under fattigdomsstrecket.

Att jämföra inkomster mot ett medianvärde kallas relativt fattigdomsbegrepp, och kritiken mot den mätmetoden är att den snarare visar på klyftor i samhället än hur mycket pengar människor har att röra sig med. För om alla i ett land blir rikare kan den här mätmetoden ändå visa att det finns fler fattiga, om de med låg inkomst inte ser en lika kraftig inkomstökning som de som redan hade en hög inkomst.

Ett annat mått på fattigdom är hur många som har inkomster som hamnar på eller under vad som räknas som lägsta skäliga levnadsnivå. Det kallas absolut fattigdomsbegrepp. De som inte är pensionärer kan få försörjningsstöd, det som tidigare hette socialbidrag, om hushållets inkomster är under den här nivån. Om man är över 65 kan man istället ha rätt till äldreförsörjningsstöd. Också måttet på lägsta skäliga levnadsnivå varierar beroende på hur hushållet är sammansatt.

Till skillnad från garantipensionen räknas alla andra inkomster av från stödet, så att de som får det inte kan ha några andra inkomster som tillsammans blir mer än lägsta skäliga levnadsnivå. Därmed har ingen som har rätt till äldreförsörjningsstöd högre inkomst än vad som räknas som lägsta skäliga levnadsnivå. I dag får runt 15 000 människor i Sverige äldreförsörjningsstöd. Men det blir en lägre gräns, det kan finnas många fler med mycket små marginaler men som av olika anledningar inte har äldreförsörjningsstöd.

Läs mer om olika fattigdomsbegrepp i en tidigare faktakoll om barnfattigdom.

SLUTSATS:

Jimmie Åkesson definierar inte vad han menar med mycket små eller inga marginaler, och det finns inte heller någon officiell definition. Martin Kinnunen uppger att siffran avser antalet som får garantipension.

Faktakollen har också tittat på hur många människor över 65 som räknas som fattiga enligt två olika fattigdomsdefinitioner, och kommit fram till att det enligt EU:s fattigdomsbegrepp finns runt 215 000 fattiga ålderspensionärer. Enligt ett absolut fattigdomsbegrepp, mätt i antal som får äldreförsörjningsstöd, finns det 15 000 fattiga ålderspensionärer. Men det finns problem med båda de fattigdomsbegreppen.

Faktakollen har inte funnit stöd för att 700 000 till 800 000 pensionärer lever med mycket små eller inga marginaler. Men det är också svårt att helt utesluta att påståendet stämmer, i synnerhet då det inte går att avgöra vad som är små eller inga marginaler. Eftersom Jimmie Åkesson ändå väljer att koppla en tydlig siffra till ett begrepp som det inte finns någon officiell definition av och därmed inte går att mäta får Jimmie Åkesson rött ljus. Faktakollen tillägger också att SD:s egen förklaring, att det gäller garantipensionärerna, döms ut av Pensionsmyndighetens Ola Grönnesby som menar att det finns betydande variationer inom gruppen garantipensionärer.

Läs fler faktakollar: