Östra Afrika har plågats av en rad långvariga konflikter. Miljontals flyktingar har flytt från Somalia och Eritrea och tusentals människor bor i flyktingläger i Kenya, Sudan och Libyen. En humanitär katastrof, enligt FN.

Igår tog Migrationsverket beslutet att Sverige ska vara med och lätta på trycket i flyktinglägren genom att låta framför allt 500 eritreanska och 350 somaliska flyktingar komma hit. Totalt ska 1900 kvotflyktingar tas emot, lika många som förra året.

–Vi har tillsammans med FN:s flyktingkommissarie kommit fram till att de humanitära behoven är störst i världen på Afrikas horn. Då är det naturligt att vi koncentrerar krafterna dit, säger Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.

Kvotuttagningen i Afrika sker i samarbete med flera länder i EU, plus USA, Kanada och Australien. Sverige är den fjärde största mottagaren av kvotflyktingar i världen. Totalt tog EU-länderna emot 4800 förra året.

–Det är en humanitär tradition i Sverige att hjälpa till. Jag tror inte volymen för EU blir mindre i år, men jag är rädd att de höjningar som vi trodde oss se kanske brinner inne på grund av den ekonomiska situationen. Vi vill inte se ord, vi vill se åtaganden, säger Dan Eliasson.

Tidigare har Sverige och andra EU-länder börjat tömma tre flyktingläger mellan Irak och Syrien. Nu kommer Migrationsverket istället åka till Kenya, Sudan och Libyen i vår och erbjuda somaliska och eritreanska medborgare skydd.

Svensk-eritreanska Fesseha Nair, utbildad nationalekonom som jobbar som spärrvakt, i Hallonbergen har länge varit aktiv i att stödja demokrati i det forna hemlandet Eritrea. Han blir glad över beskedet.

–Många eritreaner har flytt från förföljelse i Eritrea. Jag har nyss haft kontakt med organisationer i Etiopen och Sudan som säger att det kommer hundratals nya flyktingar från Eritrea varje vecka. Det är ont om vatten och mat, säger han.

Enligt honom är flyktingsituationen i området en bortglömd katastrof. Världens blickar har riktats åt andra håll.

Migrationsverket nekar till det, men Fesseha Nair tror att engagemanget för den svensk-eritrieanske journalisten Dawit Isaak, som suttit fängslad utan rättegång i Eritrea i åtta år, har påverkat beslutet.

–Absolut. Han har blivit en profil som satt fokus på lidandet för Eritreas folk via svenska medier. Svenskar vet mer om vad som pågår i Eritrea än andra länder och om hur folket lider.