Björn i FS 21 får hjälp med översättning i parken utanför Camp Monitor i Shebreghan.
yvonne åsell
Regeringen kommer inte att göra något undantag för de 24 afghanska tolkar som arbetar för den svenska truppen i Afghanistan. Som SvD.se skrivit tidigare är tolkarna oersättliga för att Försvarsmakten ska kunna bedriva operationer på ett effektivt sätt, samtidigt som gruppen oroar sig för att utsättas för hämndaktioner om talibanerna får inflytande i Mazar-e-Sharif.
– Jag tycker att det skulle vara helt orimligt om en person som varit anställd av svenska staten fick en förmånligare behandling än en person som inte varit det, säger Tobias Billström.
Men det är väl på grund av att de har arbetat med den svenska staten som de riskerar att hamna i den här situationen?
– Det spelar ingen roll om man har hamnat i den eller riskerat att hamna i den. Frågan är om man befinner sig i ett läge där man har ett skyddsbehov, den saken måste prövas av behöriga myndigheter och domstolar.
Enligt Migrationsverket har de dock ingen möjlighet att pröva tolkarnas asylansökan, eftersom reglerna säger att de i så fall måste befinna sig på plats i Sverige.
– Reglerna är ganska klara. Vi har inte mandat eller befogenheter att besluta i sådana här frågor, det måste upp på högsta nivå, säger Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson.
Tobias Billström säger att tolkarna får vända sig till FN:s personal i Afghanistan, och därefter ansöka om att bli kvotflyktingar i ett land som ingår i UNHCR:s kvotflyktingssystem.
– Det är en process som har ägt rum i många olika länder och under många olika omständigheter, säger Tobias Billström.















