På söndagen vajade flaggorna på halv stång på basen Camp Northern Light i Afghanistan. Stämningen var ”Dämpad och sorgsen”, enligt generalmajor Berndt Grundevik, som påförmiddagen pratade med chefen för den svensk-finska styrkan i Afghanistan, överste Gustaf Fahl.

– Men samtidigt är styrkan samlad och fast besluten att genomföra sin uppgift, säger Grundevik.

Gustaf Fahl säger till TT att det inte finns några planer på att ändra strategin på grund av dödsfallet. Han tycker att taktiken, som bland annat går ut på nära samarbete med finska styrkan och afghanska myndigheter, fungerat väl och säger att antalet attacker har minskat.

Det var i lördags vid 17-tiden svensk tid (14.30 lokal tid) som en svensk pluton besköts med finkalibrig eld i ett område 43 kilometer väster om Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Försvaret tror att det var fem till tio motståndsmän som attackerade svenskarna.

Pansarterrängbilen där Wallin och sex andra befann sig kallades dit för att hjälpa till, och när de nästan var framme exploderade bomben, som var tillverkad av flera stridsvagnsminor. Klockan 18.30 lokal tid begärde plutonen sjuktransport. Tre kvart senare, klockan 19.15, var Wallin ombord på den ambulanshelikopter som förde honom till sjukhus där han senare avled.

– Vi har i nuläget inga anmärkningar på hur det gick till, säger Grundevik angående tiden det tog innan Wallin fick vård.

Försvaret vet ännu inte mer om vem eller vilka som låg bakom attacken.

- Det är en ständig process att skapa en underrättelsebild i området, och nu har vi militärpolis på platsen och därtill kopplade resurser för att säkra bevis, säger Grundevik.

Wallins kropp har återförts till basen, där den flankeras av en hedersvakt. Även de överlevande i plutonen anlände på söndagsförmiddagen till Camp Northern Light. Den soldat som skadades lindrigt när bomben sprängdes och fördes till sjukhus kom tillbaka till basen på söndagen och på måndag ska en minnesstund hållas. I morgon flygs kroppen till Ärna flygplats utanför Uppsala och då kommer en större minnesstund att hållas i Sverige.

Militärerna får nu samtala om det som hänt och tillgång till psykologhjälp. Försvaret i Sverige har erbjudit att hjälpa till med stöd, men enligt Grundevik visar erfarenhet från tidigare att det i dessa situationer är viktigt att använda förband som redan är på plats.

- Det är med dem som man bäst löser krishanteringen, säger Grundevik

Svenskarna har opererat i området sedan början av augusti. Sedan dess har man nått flera framgångar, enligt Grundevik. Bland annat har man gett lokalbefolkningen möjlighet att utveckla en saffransodling, byggt en väg och gjort det möjligt för biståndsorganisationer att operera där. Dessutom har styrkan märkt att lokalbefolkningen allt oftare rapporterar till dem till exempel om de ser någon gräva ner sprängladdningar, som den som dödade Kenneth Wallin, i en väg.

Utrikesminister Carl Bildt (M) uttrycker på sin blogg medlidande med den stupades anhöriga. ”Jag hoppas att de mitt i sorgen känner stoltheten över att han ville och vågade göra sin insats för freden i Afghanistan.”

Framtiden för den svenska truppen är just nu en het politisk fråga. Den fjärde november ska regeringen lägga fram sin proposition, där man begär att riksdagen förlänger styrkans mandat.

”Med fortsatta insatser kan vi säkra möjligheten för den afghanska regeringen att steg för steg politiskt konsolidera sitt land och tränga tillbaka talibanerna och de olika terroristgrupperna”, skriver Bildt på sin blogg.

Men de rödgröna kräver en strategi för tillbakadragandet av soldaterna. Även SD, som är vågmästare, vill ta hem truppen.

Carl Bildt och S-ledaren Mona Sahlin har fört samtal i frågan. Riksdagsledamoten Björn von Sydow (S), försvarsminister när den första styrkan sändes till Afghanistan, är ”mycket angelägen” om en överenskommelse mellan regeringen och de rödgröna.

- Det är otroligt viktigt att säkerhetspolitik och militära operationer har brett stöd.

Enligt von Sydow måste det handla om en ”reell förhandling”, där båda sidor ger och tar. Han betonar att även MP och V ska stå bakom en eventuell uppgörelse.

- De är en del i ett regeringsalternativ.

Hans Linde (V), utrikespolitisk talesperson, säger att ett start- och slutdatum för tillbakadragandet är ”grundstommen” i de rödgrönas politik. Han ser därför små möjligheter att göra upp med de borgerliga.