Undersökningen ingår i en avhandling om adoptivbarn och har gjorts av Conni Fensbo, överläkare på Aalborgs Psykiatriske Sygehus. Enligt henne finns det för mycket tyckande och för lite välgrundad kunskap på detta område:
- Det är en markant och vetenskapligt underbyggd skillnad. Bland dem som läggs in för psykiatrisk vård är en betydande övervikt adopterade, säger hon till Jyllands-Posten.
Av en grupp på 1 041 adopterade barn var det, enligt tidningen, noga räknat 5,48 procent som hade varit inlagda för vård på psykiatrisk avdelning. I kontrollgruppen på 5 205 icke adopterade barn var motsvarande andel 3,32 procent.
Skillnaden märks även bland de adopterade barn som inte varit inlagda för vård. Jämfört med icke-adopterade jämnåriga drabbas de betydligt oftare av psykiska problem såsom ätstörningar, personlighetsstörningar och ”mental retardering”.
Conni Fensbo betonar att risken för problem ökar ju äldre barnet är när det adopteras.

I Sverige förmedlas de flesta adoptionerna av Adoptionscentrum.
Samtidigt som de är måna om att tona ned problemen, medger Adoptionscentrum att åldern vid adoptionstillfället spelar in.
Bland annat påpekar de att ett barn som adopteras i åldern 4-7 år har väldigt kort tid på sig att bygga en familjebas med samhörighet och tillit innan det är dags att ge sig iväg till skolan.
Vidare skriver Adoptionscent-rum på sin hemsida att av 10 000 ungdomar i åldern 13-17 år som togs in på behandlingshem år 1995 var 23 adopterade, mot nio icke adopterade.
Alla tycks vara överens om att adopterade barn i allmänhet klarar sig bra, men att de utsätts för större påfrestningar. Så för att öka kunskapen om deras situation och föreslå åtgärder för att förbättra den, tillsatte regeringen en utredning i slutet av fjolåret.
I direktiven konstaterar reger-ingen att varken socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin har tillräckliga kunskaper om de särskilda problem som adoptivbarn kan uppleva.
Inte minst kan tonårstiden bli extra jobbig, när frågor om vem man egentligen är tränger sig
på. Att till råga på ”normala” tonårsgrubblerier också bära med sig en upplevelse av att ha blivit övergiven och funderingar om ”varför lämnade mamma och pappa bort mig” kan vara mycket påfrestande, konstaterar regeringen.

99F

08-13 50 00, nyheter@svd.se

Lars Hillås