I dag, den 22 januari, blir det samling som vanligt i Washington runt den kontroversiella abortfrågan. Det var det datumet, 1973, som Högsta domstolen legaliserade abort i utslaget Roe mot Wade som fastslog att kvinnor har bestämmanderätt över sin egen kropp.
I år befinner sig motståndarna, ”pro life” som termen lyder, närmare målet att förbjuda aborter än någonsin under de gångna 39 åren. Enligt utredningsinstitutet Guttmacher las ett rekordstort antal förslag fram om inskränkningar av aborträttigheterna under 2011.
I den färska rapporten räknas till inte mindre än 1100 sådana förslag i delstaterna under förra året då 135 av dem antogs i republikanskt kontrollerade delstatsparlament, mot 89 året före och 77 år 2009.
Bland de nya bestämmelserna:
• Längre vänteperioder och krav på att kvinnan deltar i rådgivning upp till 72 timmar före ingreppet på samma klinik.
• Krav på att kvinnor måste genom ultraljudsundersökning först.
• Abort täcks inte längre av försäkringar.
En del av lagarna överklagades omedelbart i domstol, det gällde bland annat paragrafer i Texas och North Carolina om att kvinnan skulle vara tvungen att titta på ultraljudsbilden.
Väljarna i Mississippi sa nej till ett extra långtgående förslag i valet i november trots att abortmotståndet där är så brett att det endast finns en klinik som utför sådana i hela staten. Det gäller tanken att ett befruktat ägg har status som människa, ”personhood”, men det visar sig bli komplicerat på en rad punkter – inte bara rörande spiraler och abortpiller utan ifall en gravid kvinna blir sjuk och inte förmår att föda barnet.
När Gallup frågar amerikanerna om de anser sig vara ”pro life” eller ”pro choice” blir det just nu lika många i varje grupp, 47 procent, medan andelen svarande som anser att abort bör vara ”illegal under alla omständigheter” ligger på runt 20 procent.
Den välkända kedjan kvinnokliniker, Planned Parenthood, befinner sig i skottgluggen och därifrån mobiliseras med ny kraft. Planned Parenthood som ofta är den enda vårdinrättningen för mindre bemedlade kvinnor uppbär vissa statsbidrag. Men republikaner i kongressen hävdar att pengarna går till aborter och försöker dra in anslagen. Chefen Cecile Richards påpekar att 3 miljoner patienter inte bara får preventivmedelsrådgivning, utan även graviditetstester, mammografi, sexualupplysning med mera.
Flera av de republikanska presidentkandidaterna instämmer i kraven på att slopa bidragen och flera av dem bekänner sig också till övertygelsen att livet börjar vid befruktningen. Demokratiska presidenter, först Bill Clinton och nu Barack Obama, tassar mycket försiktigt med mantra som att aborter bör vara legala men sällsynta.
Obama lät sin hälsovårdsminister Kathleen Sebelius tillkännage att abortpiller inte ska kunna säljas utan recept till tonåriga flickor. Han har ännu inte röjt vad han tycker i en annan kontrovers, den om huruvida det ska kunna bli religiöst motiverade undantag från den nya hälsovårdslagens bestämmelser om att familjeplanering ska täckas. Landets katolska biskopar har begärt detta, vilket får feminister i vänstertidningen The Nation att fråga varför en biskop ska få bestämma om sin städerskas eller sin sekreterares vård. Om undantaget vidgades till katolska skolor, sjukhus och universitet handlar det om hundratusentals kvinnor.
