- Fortsätter den här medicinska utvecklingen blir det ohållbart med aborter efter 18:e graviditetsveckan, säger Bo Lindblom, chef för Hälso och sjukvårdsavdelningen på Socialstyrelsen.
I går presenterade Socialstyrelsens en rapport som bekräftar att enstaka barn födda i vecka 22, efter drygt halva graviditetslängden, kan räddas till livet.
För bara några år sedan ansågs detta näst intill omöjligt.

Rapporten kom till på initiativ av socialstyrelsens rättsliga råd som oroats av rapporter om att gränsen för när extremt för tidigt födda kan räddas till livet närmade sig abortgränsen.
Trots det kommer dagens rapport inte att innebära någon omprövning av praxis på området. Nya föreskrifter för hur abortlagen ska tillämpas är på gång men de kommer inte att innebära någon skärpning av lagen, uppger Ulla Holmström, en av de ansvariga för översynen.
- Vi är oerhört noga med att följa den medicinska utvecklingen. Vi går aldrig med på abort om fostret kan tänkas överleva utanför modern. Om fostret är livsdugligt
kan vi istället förorda ett igångsättande av en förlossning så att båda parters liv kan räddas, till exempel om moderns liv är i fara, säger Gunilla Hult Backlund, direktör på Hälso och Sjukvårdsenheten på Socialstyrelsen.
Hon är socialstyrelsens representant i rättsliga rådet som avgör abortansökningar från kvinnor som vill göra abort efter 18:e graviditetsveckan.

Framstegen inom nyföddhetsmedicinen gör att allt fler, allt tidigare, födda barn, kan räddas till livet. Cirka 150 av dem kommer till världen redan före 26:e graviditetsveckan, av dessa överlever i dag 90 procent av barnen i vecka 25, hälften i 24:e veckan och nu alltså även barn födda i 22:a fullgångna graviditetsveckan.
- Dessa barn fanns inte för tio år sedan. Nu flyttas hela tiden gränsen för deras överlevnad i takt med att det medicinska kunnandet ökar. Alla barn som visar livstecken ska räddas, säger Jens Schollin, professor i nyföddhetsmedicin från Universitetssjukhuset i Örebro, en av de ansvariga bakom rapporten.

Men, ju tidigare födsel, desto högre risk för skador. Vissa av dessa extremt för tidigt födda barn riskerar kroniska lungsjukdomar, ögonskador, utvecklingsstörningar och problem i samband med skolstarten. Än så länge finns för få uppföljningsstudier för att uttala sig om hälsoriskerna på längre sikt. Problemet i dag är att avgöra vilka barn som riskerar framtida men och bedöma när och om priset för de livräddande insatserna blir för högt.
Ett nystartat nationellt uppföljningsregister ska följa utvecklingen på området och en speciell studie ska granska prognosen för de extremt för tidigt födda, de som föds före 27:e graviditetsveckan.

I takt med framstegen inom nyföddhetsmedicinen kan de sena aborterna upplevas som stötande. Trots att dessa är väldigt få jämfört med de cirka 30 000 aborter som görs varje år före vecka 18. Det handlar om en mycket utsatt grupp kvinnor; missbrukare, tonårsflickor eller kvinnor som bär på svårt skadade foster.
Totalt beviljades 232 sena aborter 2002, varav 37 så sent som i 22:a veckan. Av dessa uppgav tio psykosociala skäl och nio omognad hos den blivande mamman. Av 31 ansökningar som lämnades in om abort efter 22:a veckan 2002 beviljades bara elva, samtliga gällde foster med mycket svåra skador.