Det är inte bara rumänska hästar som blir till råvara för den europeiska livsmedelsindustrin. Stora kvantiteter hästkött kommer sedan flera år till EU från hästar i USA som slaktats i Kanada och Mexiko. Och i Storbritannien och Irland försvinner varje år 75000 hästar spårlöst, enligt källor inom Labour. Även i Sverige går hästar bokstavligt talat upp i rök, och detta i väldiga mängder.

Ett samverkansprojekt mellan hästnäringen, LRF och flera myndigheter har kartlagt hästlivet. Resultaten visar på ett mycket stort glapp mellan känd slakt och det antal hästar som man kan beräkna dör varje år. Det finns cirka 360 000 hästar i Sverige och de lever i genomsnitt i 15 år.

Enligt Karolina Thorell vid Hästnäringens nationella stiftelse, HNS, bör därför mellan 18 000 och 23 000 hästar dö varje år.

– Men vi kan bara hitta 14 000 i statistiken och då har vi vänt på varje sten. Det är ett glapp på mellan 4000 och 9000 hästar varje år, säger Karolina Thorell.

Glappet återkommer år efter år och nämns redan i Djurtransportutredningens betänkande 2003. Sammanlagt kan alltså uppåt 100 000 svenska hästar ha försvunnit bara på 2000-talet.

År 2011 slaktades 4300 hästar legalt vid svenska slakterier och blev livsmedel. Dessutom utfärdades 1122 tillstånd av länsstyrelser för att gräva ned döda hästar på av kommunen godkända platser. Till det kom drygt 6000 hästar som avlivades för att bli biomassa som uppblandat med träflis eldades upp i värmeverket i Karlstad.

1600-1700 hästar kremerades, men tusentals försvann helt enkelt utan att ge avtryck i statistiken.

Karolina Thorell pekar på att alla alternativ är dyra för hästägaren. Att låta djuret gå till biomassa kostar totalt närmare 6000 kronor och att kremera upp till 15000 kronor.

– Jag tror absolut att det grävs ned fler än vad som är känt och när det gäller illegala transporter ut ur landet har vi varken lyckats bekräfta eller dementera. Vi har inte haft resurser att själva stå på Öresundsbron och räkna. Jag har funderat på om det är rimligt att så många hästar försvinner, har vi räknat fel eller blir hästar plötsligt äldre än förr.

Hästar som grävs ned illegalt riskerar att förorena dricksvatten. Djur som slaktas illegalt riskerar att få ett sämre djurskydd och därefter kan köttet distribueras utan att rutiner följs för att undvika bakterier och läkemedelsrester.

Kristina Odén som arbetar med djurskydd på Jordbruksverket konstaterar att verket på senare år inte fått in en enda ansökan om att transportera hästar utomlands för slakt, vilket är obligatoriskt.

– Man kan väl dra slutsatsen att i den mån sådana transporter förekommer så dokumenteras de inte på papper, säger Kristina Odén.

Skulle tusentals hästar kunna transporteras ut ur landet utan att det upptäcktes?

Länsstyrelsen i samarbete med tull och polis genomför omfattande kontroller av djurtransporter som passerar landets gränser.
 Här djurskyddsinspektören Mattias Gårdlund.
– Ja, absolut, det finns noll och inga kontroller som skulle kunna upptäcka sådana djurtransporter, säger Mattias Gårdlund som är djurskyddsinspektör på Länsstyrelsen i Skåne och själv föder upp hästar.

Slaktvärdet på en häst ligger i dag runt 2 000 kronor men bara i Danmark är det dubbelt så högt, i Belgien tre gånger högre och i Italien fyrdubbelt.

– Det finns inga ekonomiska incitament för att köra lagligt, säger Mattias Gårdlund och tillägger:

– Det här är inte bara något som förekommer i forna öststater. Det är ingen hemlighet att det sker över hela Europa, ja, i hela världen. Tror du verkligen att du kan få oxfilé på en pizza för 69 kronor eller en äkta boeuf bourguignon till lunchpris? Man får det man betalar för.

Djurskyddet i Skåne yrkar nu om att få mer pengar för att kontrollera djurtransporter.

– I dag har en enda inspektör ansvar för kontrollen av både slakterier och djurtransporter, säger Mattias Gårdlund.


Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för?

V 39 | Vad heter den omstridda boken?

V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?