I dag är det på dagen sju månader sedan den 16-årige gymnasieeleven slogs och sparkades ihjäl av ett gäng på Kungsholms hamnplan i Stockholm och en intensiv debatt startade. 15-åringen Anton Abele öppnade en grupp på Facebook kallad ”Bevara oss från gatuvåldet” som idag har drygt 130000 medlemmar.

I Stockholm, Göteborg och Malmö demonstrerade tusentals människor mot våldet.

Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm, tror fortfarande engagemanget kan innebära en skillnad på Stockholms gator.

–Jag upplever att debatten efter den tragiska händelsen kan utmynna i konkret handling. Från polisens sida känner vi oss ofta ganska ensamma som vuxna på nätterna ute på stan bland massa unga människor. Vi behöver fler vuxna som engagerar sig i hur våra ungdomar har det, säger hon.

Men de poliser och socialarbetare som nattetid rör på Stockholms gator ser ännu ingenting som tyder på någon ”Kungsholmen-effekt”. Och statistiken från polisen talar sitt tydliga språk: Sedan den 6 oktober till och med igår anmäldes 552 fall av misshandel på gatan killar och tjejer i Stockholm mellan 15 och 17 år, en ålderskategori som det tidigare inte fördes statistik på specifikt.

Bara under halvåret som följde på den uppmärksammade dödsmisshandeln rapporterades 470 sådana fall av gatumisshandel mot barn mellan 7 och 14 år. Det är till och med en ökning med 48 fall jämfört med oktober–mars ett år tidigare.

Torbjörn Nilsson, chef för Citypolisens ungdomsrotel, svarar tydligt nej på frågan om den brutala och uppmärksammade dödsmisshandeln på 16-åringen fått någon stävjande effekt.

–Så sent som idag hade vi ett bråk med en kniv vid Rådmansgatan där två unga knivskars, säger Torbjörn Nilsson.

Inte heller Kennet Danielsson, socialsekretare som jobbar med uppsökande verksamhet bland de ungdomar som kvällstid rör sig i City, och hans kollegor märker någon Kungsholmen-effekt.

Om dödsfallet överhuvud taget väckte någon diskussion på gatan så var den snart borta.

–Vi upplever inte att det här är någonting som det snackas om nu. Kanske direkt efter att det hände, men inte nu, säger Kennet Danielsson.

Arne Danner, verksamhetsansvarig på Fryshusets Lugna gatan, tror att händelsen fick som störst genomslag i vad han kallar ”samhällets högre ståndsmiljöer”.

–Det var plötsligt fler där som kände att våldet angick dem också under ett tag, säger han.

Han jämför med USA där han menar att dödskjutningar, som länge drabbat fattiga, inte uppfattades som en viktig samhällsfråga för den välbärgade medelklassen förrän efter flera uppmärksammade dödsskjutningar i skol- och universitetsmiljöer.

Till Södersjukhusets akutmottagning har drygt 1000 personer vårdats för skador orsakade av gatuvåld sedan dödsmisshandeln på Kungsholmen för sju månader sedan. Av de 28 personer som kom in förra helgen hade 18 fått hjärnskakning – just den typen av skador som kan orsaka en hjärnblödning, en av de vanligaste dödsorsakerna efter en misshandel.

Sören Carlsson Sanz, vårdchef på Akutkliniken, märker hur offren blir allt yngre och att gängslagsmålen ökar. Ny statistik från Antivåldsgruppen på Sös visar att det i nästan 60 procent av misshandelsfallen är fler än en gärningsman.

–Det är ett fegt våld. När flera vill vara med i grupp och sätta sitt fotavtryck på offret så blir också skadorna allvarligare, säger Sören Carlsson Sanz.

Torbjörn Nilsson på Citypolisens ungdomsrotel tror att om det ändå finns en avskräckande effekt så når den i alla fall inte ungdomarna i riskzonen.

–Jag är övertygad om att många reagerade på det som hände, och att det kan medföra gott. Men det är alltså inget som vi har sett ännu.