Tre områden lyfts fram i förslaget till ny skolplan för Stockholm; lärande och kunskap, elevhälsa samt elev- och föräldrainflytande.
Förslaget till ny skolplan innebär också att flera förändringar som infördes av den förra borgerliga majoriteten tas bort. Stockholmsproven i svenska, matematik och engelska avskaffas, skrivningen om att alla elever årligen ska få skriftliga omdömen slopas och skolk kommer inte längre att redovisas i gymnasiebetyget.
I förslaget till skolplan läggs mycket tyngd på tvåspråkiga elevers språkutveckling. Det betonas hur viktigt det är att stödja elevens modersmål för att utveckla svenskan.
- Det finns mycket att göra som bara handlar om att göra all personal kunnig i de här frågorna. Det kommer att bli en bred fortbildning av personal i förskola och skola när det gäller tvåspråkiga barns språkutveckling, säger skolborgarrådet Erik Nilsson (s).
Än är inte planeringen klar, men man räknar med att språksatsningen kommer att kosta cirka 50 miljoner kronor.
Förslaget är inte
okontroversiellt. Inför arbetet med att ta fram skolplanen har stadsdelsnämnder och andra fått lämna synpunkter. Lärarnas riksförbund i Stockholm skriver att de inte är övertygade om att påståendet ”goda språkkunskaper på sitt hemspråk främjar skolframgång” alltid gäller och definitivt inte om det sker på bekostnad av undervisningen i svenska.
- Jag hade tidigare också haft den uppfattningen att det fanns en konkurrens mellan modersmål och svenskan. Nu känner jag mig helt övertygad av den forskning som finns att om vi kan använda modersmål på annat sätt så får eleverna skolframgång i andra ämnen, säger Erik Nilsson.
Målet är att modersmålet ska användas även i undervisning i till exempel matematik och samhällskunskap.
- Det tar 6-8 år i ett nytt land innan det nya språket blir ett fungerande undervisningsspråk. Skulle vi svika de barnen under de åren och inte ge dem bästa möjligheter till lärande? säger Erik Nilsson.
I satsningen på språkutveckling ingår också att fortsätta följa alla barns
läsutveckling med läsutvecklingsschema, lus kallat, för att tidigt upptäcka om barn behöver särskilt stöd. På utbildningsförvaltningen tittar man även på sus och mus, det vill säga möjligheten att hitta utvecklingsscheman även för skrivande och matematik.
Även när det gäller matematik kommer pengar att satsas på fortbildning, men det är till en början begränsat till fyra stadsdelar. Lärare i Kista, Skarpnäck, Katarina-Sofia och Enskede- Årsta kommer att få fortbildning.
Nätverk ska byggas upp för att sprida metoder till övriga stadsdelar. Skolplanen slår fast att matematikundervisningen behöver bli mer konkret och praktisk.
Erik Nilsson är också oroad över rapporter om ökade problem med psykisk ohälsa och fetma bland elever.
- Man måste jobba mer med elevhälsa på skolorna och det ska inte bara skolsköterska och kurator göra. Alla som jobbar i skolan har ansvar för elevers fysiska och psykiska hälsa, säger Erik Nilsson.
Nu ska skolplanen ut på remiss till bland annat stadsdelsnämnderna.
Fullmäktigebeslut ska fattas i september.
