Iklädd en skogsgrön fleecetröja klev den åtalade 43-åringen in i tingsrättens säkerhetssal på Kungsholmen i Stockholm. Från sin plats i salens mitt tog han emot kammaråklagare Magnus Elvings häktningsbegäran.
43-åringen har konsekvent nekat till brotten, som han ska ha begått i koncentrationslägret Dretelj i södra Bosnien-Hercegovina under tiden 1 maj till 18 augusti 1992.
– Han förnekar, det är samma position som tidigare, säger 43-åringes advokat Ola Salomonsson om sin klients inställning efter häktningen.
Tingsrätten häktade mannen misstänkt på sannolika skäl, den högre graden, för samtliga av de brottsrubriceringar han är misstänkt för.
– Det var två mord som han begärdes häktad för, men han är bara häktad för ett av morden, säger Magnus Elving.
Enligt Elving fanns det risk att mannen hade försökt undanröja bevis eller på andra sätt försvårat utredningen om tingsrätten inte hade beslutat att häkta honom.
Ola Salomonsson berättar att 43-åringen trots allt mår ganska bra men att han är frustrerad.
– Det är klart att det är tungt, säger Salomonsson till TT.
På åklagarens begäran ålade tingsrätten mannen restriktioner. Allting som sades om mannens handlingar under häktningsförhandlingen är belagt med yppandeförbud. 43-åringen motsatte sig detta men hans advokat, Ola Salomonsson, ville inte berätta varför medan åhörare fanns i rättssalen.
– Under argumentationen emot det kommer vi att komma in på sakfrågorna, sade Ola Salomonsson i rätten.
– Det är för att inte skada utredningen som jag begärde sådana restriktioner, säger kammaråklagare Magnus Elving efter förhandlingen.
43-åringen greps i norra Sverige där han bor med sin familj och har arbetat som vaktmästare. Mannen uppges ha bott i Sverige sedan 2001.
De första aningarna om att människor som begått grymma brott försöker få en fristad i Sverige väcks ofta hos Migrationsverket. Sådana misstankar finns i dag mot en rad personer i Sverige.
– Det rör sig om cirka 30 fall per år, säger Per Lilja vid Migrationsverket till TT.
De fall där det finns sådana misstankar överlämnas därefter till Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalen. I regel kommer personerna från krigsområden.
– Det är Afghanistan, Irak, Mellanöstern i stort, Uganda och från före detta Jugoslavien, säger Per Lilja.
I Afghanistanfallen har det ofta handlat om personer som tjänade regimen i Kabul under Sovjetockupationen av landet.
– Tidigare år hade vi många fall av officerare i den dåvarande afghanska säkerhetstjänsten. Rent allmänt kan vi säga att där det finns stora konflikter, därifrån kommer också de flesta av dem vi lämnar till polisen, säger Per Lilja.
