1. Hur ska man se på världsbankens larmrapport?

– Världsbanken fick i våras ny chef, amerikanen Jim Yong Kim. Han har nyligen sagt att klimatet är mänsklighetens största utmaning. Det är hoppfullt, eftersom samma bank tidigare har lånat ut enorma belopp för gas- och oljeutvinning till exempel i Afrika. Rapporten är inte alls extrem, utan en av många som pekar åt samma håll. Det finns studier som inte utesluter att det kan bli ännu varmare, upp emot 6-7 grader på 100 års sikt.

2. Vad innebär 4 grader varmare klimat?

– Det är ett globalt medelvärde som fördelas olika, med olika effekt på olika platser. Kortsiktigt kan det gynna Nordeuropa med större skördar i jordbruket när vintrarna blir mildare och blötare. Globalt sett är det värre – livsmedelsproduktionen sjunker när grödor drabbas av värme och torka, något som redan har observerats i världens största kornbod – Mellanvästern i USA. Värmeböljor med höga dödstal blir vanligare, till exempel i Sydeuropa. En av de största klimatförändringarna sker i våra nordliga polarområden som får 7–8 grader varmare klimat när snö och is smälter så att mer solstrålning absorberas.

3. Finns enighet om vad Jorden tål?

– Egentligen inte. På klimatmötet i Köpenhamn 2009 blev den politiska kompromissen ett mål på max 2 grader, men detta var ingen vetenskaplig siffra. Hittills har vi bara sett accelererande utsläpp av växthusgaser. Många forskare menade redan från början att 2 grader i praktiken är ett omöjligt mål.

LÄS MER: "Katastrof för mänskligheten"

4. Kan delar av jorden bli obeboeliga?

I ett scenario för 2200-talet, då våra barnbarn är döda, får en fjärdedel av jordens landytor så hög temperatur att människor drabbas av fysiologisk värmestress, det vill säga svettningen räcker inte för att hålla rätt kroppstemperatur, 37 grader. Denna risk är mycket stor för folkrika regioner som Sydasien och Medelhavsområdet, men även för viktiga jordbruksregioner som mellersta USA.

5. Finns någon ny smart teknik?

– En idé är att manipulera jordens atmosfär att släppa igenom mindre solvärme, en annan att manipulera oceanerna att ta upp mera koldioxid. Båda idéerna anses mycket riskabla. Och till exempel kärnkraft kan aldrig bli mer än en marginell del av en global energiförsörjning.

6. Finns något positivt framtidsscenario?

– Ja, om man gör en väldigt kraftig nedskärning av dagens utsläpp, och ställer om till annan energiförsörjning utan dagens höga konsumtionsnivå. Jag tror att det går rent tekniskt, men jag är mycket mera pessimistisk när det gäller den politiska viljan och förmågan. Hoppet är en dialog mellan USA och Kina. Liksom Indien har Kina en moralisk poäng i att västvärlden måste gå i bräschen så länge vi per capita släpper ut mest. Omställningen borde ha börjat för 20 år sedan. Nu blir det mera smärtsamt.

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för?

V 39 | Vad heter den omstridda boken?

V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?