Den 27 april i år höll näringsminister Annie Lööf (C) tal inför runt 300 kvinnliga företagare på Norra Latin i Stockholm. Talet var en av höjdpunkterna under en konferens anordnad av Tillväxtverket och för Annie Lööf var det en möjlighet att marknadsföra regeringens prestigeprojekt Främja kvinnors företagande.

”Mellan 2007 och 2010 har 27 000 kvinnor som driver företag, eller vill starta företag, varit del av cirka 700 affärsutvecklingsprojekt och innovationsprojekt. Totalt har 195 miljoner kronor fördelats till regionerna via Tillväxtverket under denna tid”, sade Lööf enligt en utskrift av talet.

LÄS MER: Lööfs departement festade upp 616 000 kronor

Redan från början var regeringens mål högt satta. Sverige skulle bli ett föregångsland och fler kvinnor skulle starta och driva företag. Satsningen är idag Tillväxtverkets största nationella främjandeprogram och myndigheten har bland annat i uppdrag att förmedla hundratals miljoner kronor till länsstyrelser och regioner, som i sin tur beslutar vilka projekt som ska få del av skattepengarna.

Men SvD kan idag berätta att varken regeringen eller Tillväxtverket vet vilka effekter pengarna har haft – trots att satsningen nu pågått i fem år och förlängts till 2014. Sammanlagt slussar regeringen 375 miljoner kronor via Tillväxtverket mellan 2007 och 2014 – utan att veta om miljonerna bidrar till att öka kvinnors företagande.

Redan i maj 2011 uppmärksammades regeringen på att det var omöjligt att utvärdera effekterna av satsningarna. Larmet kom från Tillväxtanalys, en annan statlig myndighet under Näringsdepartementet. I en rapport konstateras att dokumentationen kring stödinsatserna är så bristfällig att det inte går att veta vem som deltagit i de projekt som fått pengar.

– Man satsar pengar och vill nå ut, men man har inte ens så pass koll att det går att följa upp om tjänsten haft något värde för mottagaren, säger Barbro Widerstedt, analytiker på Tillväxtanalys och den som skrev rapporten till regeringen.

Det stora problemet är att länsstyrelserna och regionerna inte krävde personnummer eller organisationsnummer på deltagarna. I efterhand har det visat sig vara omöjligt att spåra många av deltagarna och ta reda på om stödinsatserna har lett till konkreta resultat. De enkäter som Tillväxtverket skickat ut visar därför inte om programmet haft någon långsikt effekt – bara att deltagarna varit nöjda.

– Vet vi inte vem som deltog så kan vi heller inte utvärdera resultatet. Vi kan ju inte gissa oss fram, konstaterar Barbro Widerstedt.

Samtidigt är Tillväxtanalys inte ensamt om att reagera på den bristfälliga dokumentationen. Också i Tillväxtverkets egen utvärdering, som är skriven av det privata konsultbolaget Ramböll, tas problemet upp:

”Ramböll kan konstatera att det finns stora utmaningar kopplat till uppföljning av programmets resultat. Dels saknas kontaktuppgifter och andra uppgifter såsom organisationsnummer till företag som berörts av satsningen”, står det i utvärderingen.

Enligt rapporten är deltagarlistorna i flera fall felaktiga. Ett exempel är Kalmar län, där Ramböll i en annan rapport som SvD läst konstaterar att ”ett stort antal adresser fungerade inte och ett antal personer hörde också av sig och meddelade att de inte hade deltagit i projekt”.

Deltagarlistorna ligger till grund för uppgiften om 27 000 kvinnor som deltagit i satsningen - den siffra som både Annie Lööf och Tillväxtverket använder för att lyfta fram satsningen som en succé. Men siffran är överdriven.

På en direkt fråga medger Tillväxtverket att det inte handlar om 27 000 enskilda kvinnor – istället kan samma person förekomma flera gånger i statistiken när ett projekt pågått i flera år eller vid deltagande i flera olika seminarier eller insatser.

Enligt Tillväxtverket beror problemet med att spåra deltagarna på skrivelserna och upplägget i regeringsbeslutet från 2007. Länsstyrelserna fick då regeringens uppdrag att pröva ansökningarna – men regeringsbeslutet gjorde samtidigt att Tillväxtverket inte kunde tvinga länsstyrelserna att ta in personnummer eller organisationsnummer. Upplägget ändrades när programmet förlängdes till 2014.

– Nu kan vi kräva att de ska förse oss med här uppgifterna, men det kunde vi inte göra tidigare. Nu måste de här uppgifterna framgå av deltagarlistorna, säger Gunilla Thorstensson, programansvarig på Tillväxtverket.

Till skillnad från Tillväxtanalys, som inte kunde utvärdera programmet, tror Tillväxtverket att det har haft resultat.

– Jag är helt säker på det. Det finns många olika resultat att lyfta fram, och när jag pratar med människor märker jag att attityderna förändras. Inget kommer att hända om vi bara sitter och rullar tummarna, säger Gunilla Thorstensson.

LÄS MER: Statlig stiftelse festade för miljoner