Det visar en granskning som SvD gjort av läget för försvarsreformen. Antalet soldater och sjömän är mindre än hälften av det planerade. Att det finns en brist på tusentals soldater bekräftar också överbefälhavare Sverker Göranson:

–Systemet växer inte till så fort som vi ville från början. Det är korrekt, säger ÖB till SvD.

När värnplikten upphörde i somras så skedde det till stolta deklarationer om vad som skulle komma i stället. Försvarsminister Sten Tolgfors, M, lovade: ”nu blir hela insatsorganisationen om 50000 personer omedelbart tillgänglig om hela landet hotas”.

Inom Försvarsmakten kallas det nya systemet Insatsorganisation 2014. Införandet sker stegvis med målet att rekrytera 16000 frivilliga soldater och sjömän. Enligt myndighetens eget budgetunderlag (daterat 1 mars 2010) så skulle Försvarsmakten den 31 december 2010 ha rekryterat 5300 soldater och sjömän.

Men verkligheten är en annan. Vid årsskiftet fanns endast cirka 1950 rekryterade soldater/sjömän.

Till detta kommer 450 personer som tjänstgör i utlandsstyrkan. I december definierade Försvarsmakten om sina personalkategorier så att även de som anställts för utlandstjänst kan räknas in. Detta trots att många av dem inte valt soldatyrket utan ska tillbaka till sina civila anställningar. Genom att räkna så kan en högre summa redovisas.

Men även med Försvarsmaktens nya räknesätt så är totalsumman 2400 rekryterade soldater/sjömän alltför låg. Det är inte ens hälften av målet som var totalt 5300 soldater/sjömän vid årsskiftet 2010/2011.

Den främsta orsaken till bristen är att inte en enda kontrakterad soldat eller sjöman rekryterats. Dessa ska ha kontrakt så att de ska kunna kallas in tidvis när det behövs. Det skulle ha funnits 2500 sådana kontrakterade soldater/sjömän i dag, enligt Försvarsmaktens eget budgetunderlag som lämnats till regeringen för innevarande budgetår.

Den färdiga insatsorganisationen ska bestå av hela 9200 kontrakterade soldater och 6200 fast anställda. Det är alltså den största personalgruppen som i dag saknas helt. Och enligt uppgifter till SvD från skilda källor i Högkvarteret så ska inga bindande kontrakt för dessa soldater skrivas före 2013. Det innebär ett bortfall på 4700 soldater, jämfört med planen från i mars.

ÖB Sverker Göranson förklarar situationen med att lagregler, förordningar och kollektivavtal inte finns framme förrän en bit in på 2012.

–Det är ett antal saker som måste falla på plats. Vi justerar efter hand som resan går. Vi kommer att elda på så mycket vi orkar i systemet med tidvis tjänstgörande också, säger Sverker Göranson. Han försäkrar att några skarpa insatser inte är i fara:

–Den tillväxttakt vi har nu är tillräcklig för den ambitionsnivå Sverige har insatsmässigt, säger ÖB.

Men ekonomen Ulf Jonsson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), som på försvarsdepartementets uppdrag studerat rekryteringen till det nya insatsförsvaret, är förvånad:

–Om detta stämmer så innebär det stora problem som kullkastar planerna. Ju färre soldater, desto oftare måste de som finns sändas ut för internationella insatser. Det operativa tempot blir högre med mindre tid mellan utlandstjänst och återhämtning, påpekar Ulf Jonsson.

I november 2010 skrev han en rapport om det nya systemet tillsammans med FOI-analytikern Peter Nordlund. Denne säger att hela reformen tappar tempo:

–Det är ju nu som försvaret har skapliga möjligheter att rekrytera tidigare värnpliktiga som kan anställas snabbt. Men detta väljer man alltså inte att göra. Det innebär att de längre fram tvingas accelerera rekryteringen en gång till, varnar Peter Nordlund vid FOI. Han anser att problemet ytterst är en fråga för politikerna:

–Om vi inte bygger upp en stock av soldater till och med 2012 så betyder detta tre förlorade år för insatsförsvaret. Antingen får man öka insatstempot eller dra ner på ambitionerna att sända förband utomlands.


Försvaret långt från sina mål