29-årige Murad Mohammed från Kurdistan fick på tisdagen det besked han fruktat i fem år. Han kommer att bli en av cirka 20–25 passagerare på det chartrade planet mot Bagdad. Därmed har hans hopp att få stanna hos sin fru i Sverige släckts. Nu oroar han sig för återkomsten.

– Jag vet inte vart jag ska ta vägen, jag måste gömma mig. Jag är rädd för polis och kurdiska myndigheter och att jag ska sättas i fängelse, säger Murad Mohammad som sedan en tid inväntat besked på ett flyktingförvar i Flen.

Oron för de hemvändande irakierna delas av Amnesty och flera flyktingorganisationer som protesterat mot tvångsavvisningarna. Sedan en vecka tillbaka pågår även en hungerstrejk på Migrationsverkets flyktingförläggning i Kållered, där ett 70-tal demonstranter greps av polis under gårdagen. Även FN:s flyktingorganisation UNHCR är bekymrad för utvisningen av migranter till utsatta områden i Irak.

– Migrationsverket fattar ibland beslut som inte överensstämmer med våra säkerhetsbedömningar. För personer i centrala provinserna finns behov av internationellt skydd beroende på säkerhetsläget. På många platser finns våld, och man bryter mot lag och ordning och mänskliga rättigheter, säger Hanne Mathisen på UNHCR:s nordiska avdelning.

Allt fler irakier som fått avslag på sin asylansökan vänder sig nu till Europadomstolen, som nu saknar kapacitet att ta hand om alla klagomål. Sedan början av november har drygt 2500 ärenden inkommit, alla med förhoppning om att tvångsavvisningarna ska inhiberas, det vill säga skjutas upp.

Men av de 280 beslut som hittills har fattats efter individuell prövning, ledde bara tio till beslut om inhibition. Domstolen var på tisdagen sysselsatt med att granska de personer som skulle avvisas under onsdagen.

– Vi har prövat ett 70-tal personer, men alla fick avslag. Det är ett litet antal som får inhibition, men delvis beror det på att vi inte får in samtliga dokument som krävs, säger Anders Månsson chef för klagomålsenheten på Europadomstolen.

Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik bekräftar att avvisningarna kommer att ske som planerat på onsdagen, och menar att det finns en övertro på Europadomstolens möjligheter att ingripa.

– Det här är inte svart eller vitt, och vi ger skydd till alla som uppfyller kraven i lagstiftningen skydd. Det handlar om över 50 procent. Det finns marginaler i våra bedömningar som sker efter rigorös rättslig prövning. Kritiker lägger mycket stor vikt vid Europadomstolen, men där delar man inte UNHCR:s bedömning. De visar de fåtal fall som lett till inhibering.