10000 knän opereras i onödan

På måndagen presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen för fjärde året de öppna jämförelserna av kvaliteten och effektiviteten i svensk sjukvård. 124 olika indikationer har jämförts och resultaten är överlag positiva – de har förbättrats jämfört med tidigare år.

Men ett område som står ut negativt är det som kallas onödig vård eller överkonsumtion av vård. Och det värsta exemplet handlar om artroskopier i knäleden på patienter som är 40 år eller äldre när diagnosen är artros eller meniskskada. Varje år utförs omkring 12000 artroskopier av det här slaget i Sverige och av dem bedöms minst 10000 inte ge någon som helst nytta för patienten. Snarare tvärtom eftersom ett kirurgiskt ingrepp aldrig är ofarligt, hur litet det än är.

–Det finns hur många vetenskapliga studier som helst som visar att titthålskirurgin för den här patientgruppen inte ger några förbättringar. Däremot skulle patienterna behöva sjukgymnastik och regelbunden träning, men det är inte lika kul att ordinera för operatören. Istället utförs ett ingrepp där man tar onödiga risker som kan ge patienterna infektioner som de annars inte skulle ha fått, säger Göran Garellick, överläkare på ortopedkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Tillsammans med Leif Dahlberg, professor i ortopedi vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö har han granskat hur behandlingsmetoden använts under 2008. Deras slutsats är att 5 av 6 operationer inte är motiverade och därför inte bör utföras. Och detta gäller endast den offentliga sjukvården. Ska man även väga in de privata vårdgivarna är situationen sannolikt ännu sämre.

Flest onödiga knäoperationer görs i Kalmar och Stockholm medan Skåne och Värmland har betydligt färre ingrepp per 100000 invånare.

–Räknar man med produktionsbortfall för patienterna, onödiga magnetkameraundersökningar blir totalkostnaden per år omkring 200 miljoner kr. De kan användas mycket bättre, säger Leif Dahlberg.

Gustaf Neander är verksamhetschef på ortopeden på Danderyds sjukhus och han menar att det ändå skett en åtstramning.

–Ändå ligger det mycket sanning i att den här typen av operationer görs på vaga indikationer. Läkaren vill verka handlingskraftig och ta till en åtgärd med det onda knäet istället för att ge sig in i en lång diskuss om att börja träna och ändra livsstil. Dessutom kan man nog räkna med att det ligger ett affärsintresse i att ge den här behandlingen, inte minst för privata vårdgivare, säger Gustaf Neander.

Fredrik Mellgren

08-13 58 59

fredrik.mellgren@svd.se

Fler artiklar