Motion är bra för hälsan och välbefinnandet. Jo, det har nog de flesta hört, det svåra är att få oss att bli mer aktiva. I själva verket har vi blivit alltmer stillasittande. Det bidrar i sin tur till att öka risken för övervikt, kroniska sjukdomar och för tidig död. Ohälsosamma levnadsvanor, inklusive för lite motion, är dessutom allra vanligast bland personer i socialt och ekonomiskt utsatta grupper.

- Att minska de sociala skillnaderna är en viktigt folkhälsofråga. Vi måste kanske tänka på ett annat sätt än tidigare. Redan när man planerar nya områden måste man exempelvis ta mer hänsyn till det forskningen visat om bland annat grönområdenas betydelse, säger Sarah Wamala, generaldirektör för Folkhälsoinstitutet, FHI.

Under tre år har institutet haft regeringens uppdrag att kartlägga hur den bebyggda miljöns utformning påverkar människor. Nu är slutrapporten klar.

Information räcker inte, konstaterar FHI, speciellt inte för att nå de grupper som är minst aktiva. Olika studier visar tydligt att det krävs strukturella förändringar av närmiljön för att ”lura” folk att bli mer aktiva.

- Kan man bygga in att folk rör sig mer bara i sin vardag, får man så att säga hälsan på köpet, menar Sarah Wamala.

Hon hänvisar bland annat till ny brittisk forskning som bekräftar att människor är mer fysiskt aktiva om de lever i områden där det finns grönområden och att det främst gynnar mer utsatta personer. Skillnaderna i sjukdom och dödlighet mellan olika socioekonomiska grupper minskade i sådana områden.

Bland en rad åtgärder som Folkhälsoinsitutet föreslår i sin regeringsrapport, lyfter man främst fram några punkter:

• Mer promenad- och cykelvänliga städer och tätorter. De skulle kunna leda till att människor blir mer än 70 minuter mer aktiva, jämfört med områden som gynnar bilåkande, visar studier. Det främjar både fysisk och psykisk hälsa eftersom människor lättare får kontakt med varandra vilket i sig är positivt för hälsan. Ungefär hälften av alla bilresor i tätort är kortare än fem kilometer.

•Satsa mer på säkra skolvägar för barnen. Andelen barn som går eller cyklar till skolan var över 90 procent på 1970-talet. Det har minskat till under 60 procent i dag.

•Sänk trafikhastigheten i bostadsområden och vid skolor och förskolor eller led om trafiken. Separera cykel- och gångvägar från övrig trafik.

•Underlätta kombinerade resor så att det lätt går att ta med cykeln på bussar och tåg.

•Rusta upp skolgårdar och lekplatser. Forskning har visat att utformningen påverkar starkt hur mycket barnen rör sig. På kuperade gårdar med buskar och träd sprang barnen omkring 20 procent mer än barnen på platta tråkiga gårdar och utsattes dessutom mindre för solen skadliga UV-strålar.

•Tryggare och säkrare miljöer är extra viktigt för äldre och människor med funktionshinder. Röj buskar och andra hinder vid promenadvägar, sätt ut fler parkbänkar, ordna bra belysning.

•Den pågående förtätningen av städerna står i konflikt med behovet av parker och andra grönområden som måste prioriteras mer, betonar Folkhälsoinstitutet.

För den enskilde räcker det i princip med 30 minuters medelmåttigt intensiv promenad om dagen för att nå hälsovinster, enligt Folkhälsoinstitutets rekommendationer.

Men annat sätt att mäta är att räkna antalet steg. 10 000 steg om dagen bör man ta för att få ett friskare liv, har det länge hävdats. Men nu har en internationell vetenskaplig studie visat att de flesta behöver röra på sig betydligt mer än så för att bibehålla en hälsosam vikt (se faktaartikel).

- Fördelen med stegräknare att själv lätt kunna kolla din rörelse, och att sätta upp mål för att öka din fysiska aktivitet, framhåller forskaren Anders Raustorp som lett den svenska delen studien.