Med en miljard kronor till satsningar cykling fram till 2018 ska cykling prioriteras hårdare i Stockholm. Utslaget blir det 140 miljoner kronor per år jämfört med årets 30 miljoner kronor. Cykelinvesteringen var den ekonomiskt största satsningen när den borgerliga majoriteten i dag presenterade sitt förslag till budget för 2012. Att cyklismen prioriteras hårdare markeras också av att ett cykeldirektorat efter dansk modell inrättas, och kommer att placeras centralt i kommunen.
– Stockholmarna vill cykla, och vi vill prioritera cykelfrågan även fysiskt. Det handlar om att fler cyklar, och att vi vill få fler att ta cykeln. Det handlar om pengar, men också om utrymme, och det är möjigt att det kommer att minska utrymme för att parkera bilar, säger stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C).
Pengarna tas ur stadens förmögenhet, den centrala medelsreserven, och kommer att hämtas där i takt med att cykelnätet byggs ut. I november väntas också den nya cykelplanen vara klar. Genom den ska cykelstråk identifieras, och cykelnätet knytas i hop med cykelbanor i andra kommuner.
I övrigt är det en försiktig budget, anpassad till det osäkra läget i världsekonomin. Skattesatsen blir oförändrade 17:48 kronor, och enligt finansborgarrådet Sten Nordin (M) har den borgerliga alliansen velat ta höjd för att konjunkturen kan förändras ytterligare under 2012.
– Vi vill inte använda välfärdsverksamheterna som dragspel, säger Sten Nordin, och pekar i stället på att Stockholms stad har den kommunala förmögenheten i moderbolaget Stockholms stadshus AB att luta sig mot om ekonomin sviktar. I den har budgeten för nästa år nu lagts så att ett maximalt uttag på 900 miljoner kronor är möjligt.
– Det är den konjunkturreserv som vi tycker att alla kommuner borde ha, säger Sten Nordin, och pekar samtidigt på att det reserverade uttaget för 2011 inte kommer att behöva användas, eftersom årets skatteintäkter överträffar förväntningarna.
De satsningar som kan urskiljas i budgeten är i övrigt blygsamma. De 800 miljoner kronor som satsas på skolans foch förskolans område, ska framför allt användas för att klara det stora trycket och utbyggnaden av nya förskolor och skolor när både barn och skolbarn blir fler. Som SvD tidigare berättat planeras minst nio nya skolor byggas i Stockholm under den närmaste tioårsperioden, för att hålla jämna steg med befolkningsökningen. De ekonomiska påslagen för att upprätthålla kvaliteten blir samtidigt blygsamma, och betyder för grundskolan en uppräkning med två procent.
