Varje år insjuknar 11 miljoner människor i cancer runt om i världen, en siffra som i takt med stigande ålder och ökad fetma väntas stiga till 15 miljoner år 2020.
För drygt ett år sedan presenterade World cancer research fund, WCRF, en rapport där 22 av världens ledande forskare och universitet bedömt sammanlagt mer än 7 000 forskningsrön kring kost, motion och cancer. Rapporten var den första sedan 1997 och blev snabbt blytung referenslitteratur på myndigheter och universitet runt om i världen. Den uppmärksammades inte minst för uppmaningen att dra ned på biffätandet och att avstå från processade charkvaror.
Den rapport som nu släppts visar hur samhället mest effektivt ska ta tillvara kunskaperna för att möta cancerhotet och på köpet minska en rad andra kroniska sjukdomar.
– Vi uppfattar ofta cancer som något dystert, hopplöst och förutbestämt som det inte går att göra något åt. Men det här är en positiv rapport, vi vet vad som behöver göras och det finns enorma vinster att hämta både för samhället och på det individuella, planet, förklarade WCRF-panelens ordförande, professor Michael Marmot då rapporten släpptes.
– Den här rapporten är ingen liten fotnot. Det är den största genomlysning som någonsin gjorts. Den visar att det brådskar med handling, och att många olika grupper måste hjälpas åt.
Vid sidan av att sluta röka pekar rapporten ut färsk mat med mycket frukt och grönt, vardagsmotion och en kroppsvikt i nedre delen av det normala spannet som de viktigaste faktorerna.
Genom en hälsosam livsstil bedöms 12 av de största cancersjukdomarna kunna minskas med en tredjedel baserat på data från fyra länder. Allra störst är effekten på cancer i mun, svalg och strupe, liksom livmodercancer. Därefter följer bröstcancer samt cancer i magen och tjock- och ändtarmen.
För cancer i lever och njurar, liksom prostata är uppskattningen lägre, omkring en femtedel, men effekten ändå betydelsefull på grund av att sjukdomarna är vanliga eller svårbehandlade.
Ett huvudtema är att den fria marknadsekonomin visat sig oförmögen att garantera människors hälsa och att det därför även krävs politiska och legala åtgärder. Exempelvis pekas massiva jordbrukssubventioner till majs och sojaproducenter ut som en viktig orsak till att det är blivit så lönsamt att tillverka processade men näringsfattiga livsmedel, sötade livsmedel och intensivt uppfödda djur med sämre näringsvärde än djur som föds upp långsamt.
Andra förslag som man menar har starkt vetenskapligt stöd är olika slags reklamförbud mot skräpmat, minskade portionsstorlekar, förbud mot att sälja skräpmat på skolor och arbetsplatser samt en samhällsplanering som uppmuntrar transporter som kräver att man rör på sig.
Både i fattiga och rika länder uppmuntras en ökad småskalig produktion eftersom det ger en jämnare fördelning av mat men även produkter med högre näringsinnehåll än de grödor som plockas omogna, transporteras och lagras under lång tid.
Enskilda insatser som att minska halterna av mögelgiftet aflatoxin i maten och halterna av arsenik i dricksvatten pekas också ut som mycket effektiva.
Råden riktas till nio olika funktioner i samhället, som regeringen, industrin, skolan och enskilda människor.
– WCRF gör ett mycket viktigt och seriöst arbete med att försöka sprida hälsobefrämjande insatser i hela samhället, säger professor Anders Ekbom, ledande svensk cancerepidemiolog. Det är kanske inga nya kunskaper men de bygger på stabil vetenskaplig grund.
