1 100 äldre dör av fall varje år

Såväl Socialstyrelsen som Räddningsverket och Folkhälsoinstitutet har i flera olika rapporter slagit larm om det växande problemet med äldre, särskilt ensamstående kvinnor, som ramlar och skadar sig. Ju äldre, desto allvarligare kan skadorna bli och dödsfall är inte ovanliga.

– Nej, det är alldeles för höga tal. Vi satsar mycket på trafik­säkerhet och barnsäkerhet, men nu måste vi även göra någonting åt den här typen av olyckor, säger vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson.
I den kommande nationella utvecklingsplanen för äldreom­sorgen vill hon ha ett konkret mål för det förebyggande arbetet, ett slags nollvision för fallolyckor bland äldre i hemmet men också i‑särskilda boenden.
– Man kan satsa på fixar-Malte och andra liknande projekt som redan finns i många kommuner. Vi be­höver en komponent med hus­hållsnära tjänster som kommunerna ska kunna ­erbjuda de ­äldre som inte har hemtjänst eller anhöriga som kan ställa upp, säger Ylva Johansson.

– De nya plusjobben kan mycket väl användas för de har uppgif­terna, jobb som annars inte skulle bli gjorda, säger hon.
Statistiken visar att antalet fall­olyckor ökat de senaste tio åren, med drygt 10 procent. Den värst utsatta gruppen är de över 65 år.
Orsaken kan vara att de klättrar upp på stegar och stolar för att byta glödlampor, ta ner adventsstjärnan eller sätta upp gardiner och sedan ramlar de handlöst och slår sig illa. Eller så snavar de på mattor, trösklar, sladdar eller halkar i duschen.

Även dödligheten i höftfrakturer till följd av fallolyckor ökar bland äldre. Av alla cirka 4 500 personer som varje år dör efter olika typer av olyckor – exempelvis i trafiken, på arbetsplatser, och i vålds­olyckor – är gruppen äldre som dör efter fallolyckor den klart största.
Med alla kringkostnader går en enda höftledsfraktur på cirka 250 000 kronor och totalt ligger samhällets utgifter på 4,7 miljarder för fallskador hos äldre per år. Här väntas en ökning till 7,7 miljarder inom 30 år och att fall­olyckorna ökar till nära 7 ‑000 om året. Om inget görs.

– Naturligtvis är det så att fallolyckorna blir mer dramatiska ju högre upp i åren man kommer. En 85-åring drabbas hårdare än en nybliven pensionär. Benskörhet, fysisk inaktivitet, näringsbrist, sjukdomar och även sociala faktorer som ensamhet spelar roll, säger Bernt Lundgren, enhetschef på Folkhälsoinstitutet.
Christer Neleryd, chef för äldre­enheten på Socialstyrelsen, menar att äldreboomen inte kan förklara hela ökningen av antalet fallolyckor.
– Vi behöver kanske öka trycket på kommunerna att jobba mer före­byggande och skaffa en nollvision på det här området, säger han.

Robert Ekman på Räddnings­verkets nationella centrum för läran­det från olyckor, pekar på att hjälp med vardagssysslor i bo­staden är viktigt för de allra äldsta.
En höftfraktur, en hjärnskakning och kanske ett armbrott kan bli helt förödande. Kroppen chockas och det är väl känt att det kan leda till blodproppar. Och det är också farligt att bli sängliggande i det här läget.
– Risken för komplikationer är stor och jag vill inte att de äldre ska behöva råka ut för det här. ­Under saneringsåren drogs en del av den enklare hemtjänsten in i många kommuner, men nu är det dags för en generösare hemtjänst, säger Ylva Johansson.

Fredrik Mellgren

08-13 58 59

fredrik.mellgren@svd.se

Fler artiklar