Galler, taggtråd, elstängsel, vakter, övervakningskameror och rigorösa säkerhetskontroller. Ett besök på Halls kriminalvårdsanstalt är att kliva in i en annan verklighet. Hall är en A-klassad anläggning, vilket innebär att den har högsta säkerhet.
Väl insläppta på anstalten traskar vi med eskort i långa kulvertar under jorden. Efter en mindre evighet förs vi in i en nedlagd verkstadslokal med grått betonggolv och gardiner som hänger på trekvart över de gallerförsedda fönstren. En brokig samling möbler står ihopfösta nere i bortre delen av lokalen. Från taket hänger sladdar.
Det är i det rummet som personal och intagna på anstalten utövar yoga. Och det är långt till all spa-estetik. Men för några av de intagna männen, som i somras för första gången fick pröva på yoga, spelar det ingen roll. Yogaträningen visade sig vara en spännande väg ut ur en ofta stressig och orolig vardag. En tillvaro med uppbundna aktiviteter, begränsade kontakter med omvärlden, begränsad egen tid, och hög ljudnivå.
– Yoga är ett slags retreat där jag kan komma ifrån fängelselivet och uppleva en spännande dimension som gör mig lugn i kroppen och själen, berättar Lirim Seferi, som avtjänar ett sexårigt straff.
Jörgen Filipsson, med en straffsats på tretton år, håller med.
– Effekten med yogan kom på en gång, med hjälp av andningen. Jag blev mjukare och mer avslappnad i kroppen. Många av oss tränar ju mycket styrketräning vilket gör en stel, men med yogan får vi en balans.
Kommentarerna gör programledaren Annette Henriksson glad. Gensvaret från ledningen, de intagna och personalen har varit positivt överlag.
– De program som vi bedriver på Hall är baserade på kognitiv beteendemetodik. Deltagarna tränar på att ändra sina tankar och därmed sina känslor och handlingar. Yogan hjälper till att skapa bättre impulskontroll, genom olika rörelser och andningsövningar, säger hon.
Under vårt besök möter vi även en grupp anställda som just kört sitt livs första yogapass. Stämningen är harmonisk och kontrasterar mot lokalens tristess.
– Yogan kan hjälpa oss med avslappning både på jobbet och rent privat. Efter det här första passet lever yogan upp till mina förväntningar, recenserar Ilse Romnoff.
Ansvarig för att sprida och utveckla yoga inom Kriminalvården är Eva Seilitz, som har utövat yoga sedan slutet av 1970-talet. Hon har åtta års erfarenhet av att leda yoga i fängelse, främst från Norrtäljeanstalten. I dag är yoga en helt självklar del av utbudet på anstalten.
– Jag känner en otrolig ödmjukhet som lärare, för yogan når utövarna direkt. De mår bättre, lär sig hantera stress och aggressioner och kan dessutom fortsätta med sin yoga utanför fängelset. Yoga är ett inre säkerhetsarbete. Och allra bäst är det om anställda och intagna kan mötas och ha yoga tillsammans, berättar Eva Seilitz.
Yogan som erbjuds bygger på hathayoga, en fysiskt inriktad gren som kan anpassas efter behov. Eva Seilitz har tagit fram både cd och dvd med instruktioner.
Intresset finns på landets anstalter och häkten. I höst introduceras bland annat yoga på Kronobergshäktet. Nu är tanken att dra igång yogan på fler ställen och utöka successivt. Eva Seilitz ska informera alla regionala ledningsgrupper.
Stor inspiration kommer från engelska stifelsen Prison Phoenix trust, som sprider yoga på fängelser i Storbritannien.
– Vi har följt deras arbete och sett att man har goda erfarenheter av yogan, annars hade vi nog inte varit så begeistrade, berättar Stig-Åke Johansson, utvecklare inom Kriminalvården.
Någon risk för att satsningen ska anses som flummig ser han inte. Beslutet att stötta yoga kommer från högsta nivå, genom generaldirektören, Lars Nylén. Bakom beslutet finns ett försiktigt positivt utlåtande från två medlemmar i Kriminalvårdens vetenskapliga råd.
Men inga extra pengar är avsatta till yogasatsningen, det är upp till varje anstalt att fördela de resurser som finns tillgängliga.
– Man får se vad det blir för resultat under de närmaste åren. Så småningom kan det bli ett tydligt uppdrag där yoga på anstalter och häkten läggs in i budgeten, konstaterar Stig-Åke Johansson.
Innan den visionen är verklighet krävs tid och tålamod. Säkerheten inom kriminalvården skapar långsam byråkrati. Ännu finns inget tillstånd för de intagna på Hall att ha yogamatta i sina celler. Några schemalagda yogaklasser är heller inte planerade i nuläget, men klart är att yoga i någon form ska praktiseras på Hall.
– Man borde se på yoga som en behandling. Jag är ingen träningsmänniska, men yogan gör att man lär känna sig själv, rensar sina tankar och skapar positiv energi. Så det bästa vore ett yogarum, och en lärare som kom regelbundet, föreslår Májko Wisniewski, som avtjänar ett drygt fyra år långt straff.
Vårt besök på anstalten lider mot sitt slut. Men innan vi lämnar lokalen får de intagna killarna visa några positioner för fotografen. Annette Henriksson leder dem: Ta ett djupt andetag och sträck upp armarna mot taket. Andas ut och fäll fram ryggen… Man hör hur andetagen fördjupas. En koncentrerad stämning fyller rummet.
Tre män på varsin matta. Under en liten stund glömmer både vi och de bort den minst sagt instängda verkligheten runt omkring oss.
