I natt jag drömde… Ja, vadå? Många människor minns aldrig sina drömmar.

– Att komma ihåg handlar mycket om träning och att vara inställd på att minnas, säger deltagarna i den drömgrupp som träffas en gång i månaden hemma hos Kerstin Ljungh på Söder i Stockholm.

Samtliga är utbildade drömgruppsledare och leder eller har lett andra grupper. De möts för att få tillfälle att arbeta med egna drömmar.

– Drömmarna ger kontakt med en annan del av mig själv, mitt omedvetna. Det jag drömmer speglar oftast de frågor jag brottas med för tillfället, säger Else-Lotte Edenius.

Att bry sig om sina drömmar är ett sätt att förstå sig själv bättre, en väg till självkännedom.

– Det som kommer upp i drömmen är det som inte blivit riktigt medvetet än, det som finns strax under ytan och är på gång, säger Kerstin Ljungh.

Hon har skrivit boken ”Lär dig förstå dina drömmar”, som kommer ut i ny omarbetad version 2009.

– Det är spännande att hålla på med drömmar! tycker Kerstin Ljungh. På så sätt blir också natten innehållsrik.

Många rynkar på näsan åt att ägna kraft åt sina drömmar. Så har det inte alltid varit. Men upplysningstiden och det naturvetenskapliga synsättet tog över och reducerade sådant som inte gick att väga och mäta, till exempel känslor, till något oviktigt.

– I Bibeln finns mycket skrivet om drömmar, säger Ellen Gustafsson.

Kerstin Wanngård och Ingrid Nilsson leder båda drömgrupper i kyrklig regi.

Gruppen upplever att öppenheten blivit större på senare år.

– New age-rörelsen innebar en öppning på så sätt att många människor började söka i sitt inre, tror Kerstin Ljungh.

Någon djupare vetenskaplig förklaring till varför vi drömmer finns inte, men drömmandet är en nödvändig avlastning för hjärnan. Som intensivast är drömmarna i brytningstider, när våra liv håller på att förändras. Gravida kvinnor lär ha starka drömmar.

– Jag drömde extra mycket när mina barn flyttade hemifrån, ­berättar Ingrid Nilsson.

Gruppen är övertygad om att varje dröm har ett budskap.

– Som ett brev till mig själv, ­beskriver Kerstin Ljungh.

– Den som arbetar med drömmar upptäcker att innehållet aldrig är en slump. Det har alltid mening, säger Else-Lotte Ede­nius.

Vårt undermedvetna, som släpps fram i sömnen, tycks vara klokare än vårt vakna jag.

– Det verkar som om drömmar letar sig fram till vår samlade minnesbank. Allt vi varit med om finns samlat i oss, även om vi inte minns det medvetet. Drömmen har sin egen logik – den tar avstamp i nuet och triggas igång av något som berört oss starkt känslomässigt eller av något vi grubblar över. Det får inflytande över drömmen om det finner genklang i liknande känslor och upplevelser från tidigare i livet, säger ­Kerstin Wanngård.

En del påstår att varje dröm handlar om existentiella frågor.

– Det innersta lagret kanske är existentiellt om man skalar tillräckligt. Det beror på hur långt man går i drömarbetet.

Kerstin Wanngård citerar en av sina ledstjärnor i drömarbetet, Tomas Tranströmers dikt ­Romanska bågar:

Skäms inte för att du är ­människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv ­bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.

Varje detalj i en dröm betyder ­något, enligt gruppen. Men ­samma företeelse kan betyda helt ­olika saker för olika männi­skor.

– Därför går det inte att lita på drömlexikon, poängterar Else-Lotte Edenius.

Det finns vissa symboler, som verkar stå för samma sak för alla i den egna kulturen. Hus till ­exempel, brukar symbolisera en själv, det egna jaget.

Många människor har återkommande drömteman. De vaknar varje gång med samma obehagliga känsla, till exempel av att vara ensammast i världen, bli utskrattad eller vara oälskad.

– Temat återkommer så länge problemet inte är löst, förklarar Kerstin Wanngård.

Ibland kan en gammal klasskamrat dyka upp i drömmen, trots att vi ”glömt” honom eller henne.

– Klasskamraten ifråga kan ha väckt något slags känslor hos oss. Detta har på något sätt tangerats dagen före drömmen. Det kan också vara så att vi drömmer om den tidsperiod då klasskamraten fanns i vårt liv, säger Else-Lotte Edenius.

På något sätt finns våra tidigare erfarenheter med i allt vi drömmer. Däremot behöver inte allt ha med barndomen att göra.

Hur gör man då för att minnas sin dröm?

Det vanligaste är att ha penna och papper bredvid sängen.

– Bäst går det om man först memorerar drömmen och sedan skriver, tipsar Kerstin Wanngård.

Att tillåta sig att vakna långsamt är en fördel. Ett knep är att tala in drömmen på band, vilket dock kan vara impopulärt i delat sovrum.

Det går att arbeta med drömmar på egen hand, men i grupp når man längre.

– Det ger andra pusselbitar och infallsvinklar, sådant man inte ser själv, säger Kerstin Ljungh.

Drömarbete i grupp kan liknas vid att sjunga i kör. Den som kommer trött och sliten, vandrar hem pigg och med lätta steg.

–Det ska vara roligt och lustfyllt, som Kerstin Ljungh säger.

Sekretess är en självklarhet. Allt som sägs stannar inom gruppen.

Kerstin, Kerstin, Else-Lotte, Ingrid och Ellen är alla ledarutbildade inom Drömgruppsforum. Föreningen bildades på 1970-­talet. Då hade psykoanalytikern Montague Ullman, som räknas som en av världens främsta drömexperter, bott i Sverige och undervisat i psykologi på universitetsnivå. Han startade drömgrupper bland studenter, vilka sedan spred sig till andra sammanhang.

Drömgruppsforum utbildar ­ledare. Ett villkor för att antas är minst 80 timmars eget drömarbete i grupp. Det krävs inget speciellt yrke i botten. Under utbildningen leder man en grupp med två handledare närvarande. Arbetet ska sedan dokumenteras.

– Gedigen utbildning hos ledaren är en kvalitetssäkring, menar Ellen Gustafsson.

Den här gruppen använder Montague Ullmans metod när den ­arbetar med drömmar. Åt varje dröm ägnas 1,5–2 timmar. Gruppen tar bara upp en dröm per träff. Om flera vill berätta en dröm får lotten avgöra.

– Fördelen med Ullmans metod är att den är väldigt varsam, ger trygga ramar och skyddar drömmaren maximalt, anser gruppen.