När 30-åriga Helena förra året lämnade sin pojkvän hade hon knappt någon erfarenhet av att vara singel. Från gymnasietiden och framåt hade hon i princip alltid haft ett fast förhållande. Men så plötsligt stod hon där ensam. Med ett bra jobb, barnlängtan och en bekantskapskrets fylld av stadgade par.
- Jag vill verkligen träffa någon, men det känns betydligt svårare nu än när man var 20. Det räcker ju inte med att killen ser bra ut. Man måste också kunna ha ett fungerande familjeliv tillsammans, säger hon.
- Helst hade jag velat hitta någon kille bland kompisarnas kompisar, men så har det inte blivit. Och att hänga på krogen har jag tröttnat på. Samtidigt kan jag inte bara sitta och vänta hur länge som helst på att den rätte ska dyka upp. Jag är trettio år och vill verkligen ha barn.

Så i våras bestämde hon sig för att ta saken i egna händer. Hon registrerade sig på Spray Date, en av de större kontaktförmedlingarna på Internet. Där skapade hon en profil med foto av sig själv och en kortare text där hon berättade lite om vem hon var och vilken slags relation hon var ute efter.
- Jag har själv varit jätteskeptisk till nätdejting och i början hade jag ingen lust att berätta för andra vad jag höll på med. Som en normal och trevlig tjej borde jag väl kunna träffa någon på ett vanligt sätt. Dessutom kändes det lite nördigt att sitta hemma framför datorn och ragga.
Samtidigt hade hon hört talas om andra "helt normala" personer som inlett seriösa förhållanden med killar och tjejer som de träffat via nätdejter. Kunde de så kunde väl hon.
Och snart började svaren ramla in i Helenas mejlbox. Mellan 10 och 15 mejl per dag fick hon från personer som blivit intresserade av hennes presentation. När korrespondensen var som mest intensiv, ägnade hon två timmar per kväll åt att svara på breven.
- Då valde jag ändå bara ut de mejl som verkade seriösa och intressanta. Det kanske rörde sig om tre av tio. Väldigt många svar var helt oseriösa. De var bara ute efter att ha tillfälligt sex. Du skulle bara veta vilka förslag jag har fått!

Efter att ha mejlat lite fram och tillbaka, brukar hon eller killen föreslå en dejt. Sedan hon registrerade sig i påskas har hon träffat 15 killar. Normalt betar hon av dem en i taget, men vid ett tillfälle lyckades hon faktiskt klämma in tre på en vecka.
- Oftast träffas vi över en fika eller över en öl. Jag skulle aldrig gå hem till någon första dejten. Och att dra på stort med romantisk middag första gången, tror jag inte heller är bra. Då blir det så stelt.
- Vanligtvis säger man ingenting om framtiden under själva dejten. Den som är intresserad av fortsatt kontakt får höra av sig. En gång blev jag verkligt ledsen. Jag kände jättemycket för en kille, men efter att vi träffats några gånger förklarade han att han inte var lika intresserad. Det var hårt.
Även om ingen av dejterna hittills har lett till något längre förhållande, tycker Helena inte att de varit bortkastade. Tvärtom. Flera av killarna har hon regelbunden kontakt med som kompis. Och hon har inte gett upp hoppet om att finna den rätte.
- Att det inte fungerade med de andra killarna tror jag mycket har haft med utseendet att göra. Även om man byter bilder över nätet, så är det inte säkert att personen i fråga ser ut så i verkligheten. Många skickar förskönade bilder av sig själva.
- Jag menar inte alls att killarna har varit fula. Två var snarare för snygga. Men de var inte min typ och därför uppstod ingen attraktion. En kille dök upp sminkad på dejten. En annan kom i badtofflor och sliten
t-shirt. Jag vill gärna ha en lite mer sportig typ.

Det speciella med den virtuella dejtingvärlden är att man ofta har flera parallella relationer. Helena håller ofta igång mejlkonversationer med två, tre killar samtidigt. Fungerar det inte med ena dejten, så går hon vidare och testar nummer två på listan.
- Det är lite svårt att veta hur ärlig man ska vara. En gång berättade jag för en kille som jag mejlade med att jag skulle ut på en dejt med en annan. Då önskade han mig bara lycka till och drog sig undan. Sedan visade det sig att den där dejten inte alls gick särskilt bra och då ångrade jag nästan att jag hade sagt något till den andre killen.
- Tyvärr råkar man ju ut för samma sak själv. Man vet inte om ens dejt ska träffa fler tjejer samma vecka - vilket är ganska jobbigt om man känner sig intresserad av personen i fråga. Om jag skulle inleda ett seriöst förhållande med någon som jag träffat via nätet, så vill jag verkligen att vi båda stänger vår konton på dejtsajten. Anonymiteten på nätet inbjuder till otrohet i verkliga livet. Jag har själv fått flera förslag från familjefäder som velat ha något vid sidan av. Nej, inget mer nätdejtande i sådana fall.
Anna Lagerblad