Barnmorskan bokar tid för abort utan att fråga ”för du tänker väl ändå inte behålla barnet!” 35-åriga innerstadsmammor tittar snett - eller utgår från att du är barnflicka - när ni ses på öppna förskolan. Främmande människor kommer fram på stan och kritiserar barnets klädsel eller ger ”goda” råd om barnuppfostran.
Ja, det här är en del av vardagen för många av Sveriges tonårsmammor. I en tid då förstföderskorna blir allt äldre och unga förväntas utbilda sig, skaffa jobb och bostad innan de ens börjar fundera på barn, bryter tonårsföräldrarna mot normen och stämplas som en ”problemgrupp”.
- De unga mammorna står för allt det som värderas lågt i vårt samhälle. De är unga. De är lågutbildade. De är kvinnor. De tar hand om barn. Visst kan omgivningens reaktioner ibland handla om missriktad välvilja, men någonstans tror jag också att folk känner att de står över de unga mammorna och att de därför har rätt att bemöta dem på ett nedvärderande sätt, säger Anna Tengqvist.
Hon är verksamhetschef för Xist, som är
ett forum för tjejer som stiftelsen Kvinnoforum driver i Stockholm. Där har man under flera år arbetat med unga föräldrar och sedan 1999 driver Xist exempelvis en öppen förskola för mammor i åldern 15 till 22 år. För någon månad sedan startade även en föräldrautbildning för unga blivande föräldrar.
För att synliggöra unga mammors speciella situation och undersöka hur de upplever sin vardag, har Xist tillsammans med Socialstyrelsen genomfört en intervjustudie med 30 slumpmässigt utvalda kvinnor som fött barn inom Stockholms landsting när de var mellan 15 och 18 år.
Varje livssituation är förstås unik, men ett återkommande problem för de unga mammorna var att de inte hade någon egen bostad som kunde utgöra en trygg bas för deras nya liv tillsammans med barnet.
Få hade hunnit flytta hemifrån när de fick beskedet att de var gravida och att som tonåring - utan vare sig kapital eller arbete - få tag på en lägenhet är ju näst intill omöjligt, åtminstone i Stockholm.

Istället tvingades många flytta runt
mellan olika boenden efter barnets födsel, vilket ju knappast är en idealiskt start på det i sig så omtumlande föräldraskapet. ”Totalt var jag tvungen att bo på 13 olika ställen under tre år, allt från institutioner till mor- och farföräldrar.” berättade en ung mamma.
- Vissa som bodde kvar hemma hos sina egna föräldrar tyckte att det fungerade bra eftersom de fick ganska mycket avlastning, men för många var det en stor påfrestning. De hamnade i beroendeställning och kände att föräldrarna tog över för mycket. Bodde de hos tjejens familj, var det också ofta svårt för killen att ta plats ordentligt som pappa, säger Anna Tengqvist.
- I de fall där paren trots allt lyckats få tag på en egen lägenhet, gled de ganska snabbt in i väldigt traditionella könsroller. Killarna hade sällan hunnit bo på egen hand, utan flyttade direkt från föräldrahemmet där mamma stod för servicen till den gemensamma lägenheten där tjejen förväntades ta över efter mamman.
En annan källa till oro - och frustration - var förstås
ekonomin. Eftersom de unga mammorna inte hunnit yrkesarbeta innan de blivit gravida, hamnade föräldrapenningen på allra lägsta nivån, dvs drygt 3 000 kronor per månad efter skatt. Utöver det fick de visserligen barnbidrag på 950 kronor, men det räckte förstås inte för att försörja barnet och dem själva. Trots att mammorna vände på varenda slant var de beroende av att pappan (som de många gånger hade separerat ifrån), de egna föräldrarna eller socialen sköt till pengar.
”Jag har inte mycket att röra mig med, det går runt precis. Pinsamt att leva på socialbidrag. Skulle vilja försörja mig själv. Har en känsla av att det sociala som köper barnets kläder”, berättade en av de unga kvinnorna i studien.
- Två tredjedelar av mammorna hade tagit emot socialbidrag sedan barnet fötts och det blir ju stigmatiserande. Att kunna försörja sitt barn ses ju som en viktig del av föräldraansvaret och klarar man inte det så är det lätt att känna sig mindre värd som mamma, säger Anna Tengqvist.

Risken är också att de unga kvinnorna fastnar i bidragskarusellen och inte heller på sikt klarar av att försörja sig själva. Siffror från SCB visar att den grupp som är mest utsatt och löper störst risk att hamna i långvarigt bidragsberoende är just unga ensamföräldrar. En ny studie från Ungdomsstyrelsen pekar på samma fara.
Att just unga föräldrar riskerar att fastna i ett bidragsberoende beror bland annat på att de ofta saknar fullständiga grundskole- och gymnasiebetyg - vilket ju är nästintill ett minimikrav för att få jobb på dagens arbetsmarknad. Av de 30 intervjuade mammorna hade fyra inte avslutat grundskolan och nio hade hoppat av gymnasiet när de blivit gravida.
Även om en del av dem nu höll på att komplettera sina betyg, bedömde nästan en tredjedel det som osannolikt att de skulle ta upp studierna. Främst eftersom de inte ansåg sig ha råd.
- I exempelvis Kanada har man en särskild ersättning till unga föräldrar som vill plugga färdigt, men i Sverige får man inte ens ta studielån för grundskole- och gymnasiestudier.
Ska de svenska unga mammorna kunna läsa vidare, måste de ha någon som försörjer dem och barnet under studietiden.
- Fram till 18-årsdagen är föräldrarna försörjningsskyldiga och väljer mammorna att studera, så förlängs försörjningsplikten upp till 20 år. Återigen hamnar de unga mammorna därmed i beroendeställning till sina föräldrar. Det är kanske inget större problem för föräldrar med god ekonomi, men är familjestrukturen skörare, blir det genast svårare. Risken finns att ett negativt socialt arv förs vidare neråt i generationerna, konstaterar Anna Tengqvist.

Ett mer akut problem i de unga mammornas vardag var det ofta bristande stödet från papporna. För hälften av paren hade kärleksförhållandet kraschat redan under graviditeten eller under första småbarnstiden och en tredjedel av papporna hade i princip helt försvunnit ur bilden.
”Vi hade en bra relation innan, nu pratas vi bara vid ibland. Han är lika gammal som jag (18 år) och visste inte vad han gav sig in i. Han och barnet har ingen relation alls, men han frågar om henne ibland. Jag får ingen hjälp med pengar” berättade en av mammorna.
- Paret har ofta inte haft så långt förhållande när tjejen blir gravid. De har därför ingen stabil och självklar relation att bygga på när de går in i föräldraskapet - som ju är påfrestande för alla.
- Att så många pappor sedan försvinner ur bilden, tror jag delvis beror på att förhållandet till mamman ofta tar slut redan under graviditeten och då har pappan ännu inte hunnit ta till sig det kommande föräldraskapet. Det är ju i tjejens kropp allt händer och inom mödravården vänder man sig fortfarande nästan bara till den blivande mamman. Vi behöver bli mycket bättre på att ge papporna stöd, så att de kan komma in i papparollen, säger Anna Tengqvist.
Att som ensamstående mamma själv tvingas ta alla vaknätter, fatta alla avgörande beslut och hämta och lämna på dagis varje dag, blir förstås väldigt tungt. På frågan om vad som skulle kunna underlätta de intervjuades livssituation var därför det vanligaste svaret just: en närvarande och delaktig pappa.
- En tredjedel av de unga mammorna tyckte att livet som mamma blivit svårare än de förväntat sig. Av dessa var flertalet ensamstående. Och deras situation är verkligen pressad. Vår studie visar att de har sämst ekonomi, minst praktiskt stöd och skattar sin hälsa och sitt självförtroende lägst, säger Anna Tengqvist.

Samtidigt vill hon inte bara lyfta fram svårigheterna och problemen med att få barn tidigt. I mötet med de unga föräldrarna på Xist har hon också ofta imponerats av deras styrka och drivkraft. För flera tjejer som levt ganska tuffa liv med droger och kriminalitet har graviditeten inneburit en möjlighet till förändring. De har brutit med sina gamla liv och skapat en tryggare och stabilare livssituation för sig själva och barnet.
- I vår verksamhet har det ofta blivit tydligt att människor är beredda att anstränga sig väldigt mycket för att skapa goda förutsättningar för en annan människa att växa och utvecklas. Många tonårstjejer mognar snabbt när de blir gravida och blir sedan jättebra mammor. Med tanke på hur lite stöd de unga föräldrarna erbjuds, tycker jag faktiskt att det är konstigt att de inte får mer problem än de faktiskt får, säger Anna Tengqvist.
Tisdagar mellan 13.30 och 15.30 driver Xist öppen förskola för unga mammor på Tomtebogatan 42 i Stockholm. Vill ni veta mer om förskolan eller föräldrautbildningen för unga mammor och pappor, så ring till Xist på nummer 08/ 56 22 88 00 eller gå in på hemsidan www.kvinnoforum.se