Examensdags på Princeton-universitetet i USA. En student tar en (välförtjänt?) tupplur efter år av hårda studier. Många bryter ihop på vägen. Vissa elever har vant sig vid att få så mycket hjälp hemma med studier, planering och relationer att de har svårt att hantera det självständiga livet på college. Foto: AP/daniel Hulshizer
NEW YORK Som helikoptrar surrar amerikanska mammor och pappor över sina studenter fast de har släppt iväg dem till college långt hemifrån. Mobiltelefonen hjälper till i övervakningen. Tack vare den moderna tekniken kan föräldrarna lösa många av sina ungdomars problem även på distans, på samma sätt som de har sopat undan hinder åt dem tidigare i livet.
- Att ha ständigt ha sina föräldrar i mobiltelefonen är ju som att ha en elektronisk fotboja. Har barnen gjort något brott? frågar sig författaren och journalisten Hara Estroff Marano.
Psykologerna på college ser baksidan av det hyperkontrollerande föräldraskapet. Studenterna är bräckligare än någonsin. Aldrig har så många sökt hjälp för ångest. Aldrig har deras problem varit så allvarliga.
Föräldrar som velat trygga sina barns framtid och eliminera risker för misslyckande är långt ifrån hela förklaringen till problemen, men de är en del av det. Oron för en osäker framtid har ett högt pris för USA:s unga.
I boken ”A nation of wimps”, som kommer ut
senare i år, skildrar författaren och journalisten Hara Estroff Marano problemen med överengagerade föräldrar och bräckliga ungdomar som inte vill bli vuxna. Barnens framgångar, vilket college de studerar vid och vilka aktiviteter de är engagerade i har blivit föräldrarnas statussymbol nummer ett.
Hon citerar en ung patient hos en psykolog på Bennington college i Massachusetts: ”Jag önskar att mina föräldrar hade någon annan hobby än mig”.
När vi ses i New York föreslår Hara Estroff Marano en intervju med brunch på Upper West Side. Vi promenerar upp längs Broadway till The Popover Café på 86:e gatan. Hara Estroff Marano, som själv har judiskt påbrå, vill gärna visa några favoritställen med judisk anknytning. Medan vi går drar hon några klassiska ”jewish jokes” för att illustrera sin egen tes om att ”vi är alla judiska mammor numera”:
”Vet du vilken skillnaden är mellan en judisk mamma och en rottweiler? Svar: Till slut släpper rottweilern taget”.
En annan av Hara Estroff Maranos favoriter i den här
humorgenren är:
”Vet du när ett judiskt foster anses livsdugligt? Svar: När det har tagit examen från läkarlinjen”.
Detta ängsliga förhållningssätt till barnen, med höga krav på utbildning, har blivit moderna föräldrars mantra i dag.
Föräldrars kärlek och välvilja är förstås bra på många sätt, men den överdrivna omsorgen riskerar att få oönskade effekter. Nog känns problemet igen även på den här sidan Atlanten. Problematiken låter som förlängningen på debatten om curlingföräldrar.
- Jag trodde att det amerikanska skolsystemet var boven i dramat. Men sedan jag har hållit föredrag i såväl Brasilien som Australien och Israel inser jag att fenomenet gäller hela den breda medelklassen i västvärlden.
Redan år 2002 skrev Hara Estroff Marano om problemen på campus i ett nyhetsbrev som skickades ut till psykologer i hela USA. Responsen var överväldigande. I hela landet hade studentmottagningarna noterat att studenterna hade allt fler och större psykiska problem än tidigare generationer. Ungdomarna verkade ha
svårare att hantera livet på college.
De reagerar genom att skära sig i armarna, dricka sig redlöst berusade ofta och de söker oftare hjälp för tyngre psykiatriska problem än tidigare.
En undersökning vid Kansas State University visade att depressioner och självmordstankar hade dubblerats från 1989 till 2001. 40 procent av de kvinnliga collegestudenterna drabbas av någon form av anorexi eller bulimi.
I USA är inträde på ett prestigefyllt college ett viktigt mål på vägen mot en lyckad framtid. Många föräldrar satsar stora pengar på sina barns utbildning.
- För att komma hit har föräldrarna hjälpt till med läxorna, löst konflikter med kompisar, sett till att barnen meriterat sig i rätt sportaktiviteter och tvättat alla kläder. Fri lek hamnar allt längre ned på listan för fritidsaktiviteter. Allt för att deras ungdomar ska komma in på rätt skola.
Priset är att deras ”lyckade” 18-åringar inte klarar sig själva. Från en skyddad tillvaro med ett fulltecknat schema och full service sju dagar i veckan är
klivet till ett självständigt studentliv stort. På college krävs det att man själv planerar sin tid, hanterar studiestressen och själv löser konflikter med rumskompisar, pojk- och flickvänner eller lärare - förutom att man ska klara att fixa mat, tvätt, städning, träning och umgänge helt på egen hand.
- Det händer ofta att föräldrar ringer och ber collegepersonalen lösa ungdomarnas konflikter med sina rumskompisar. Föräldrar ställer överhuvudtaget allt högre krav på att college ska ta ansvar för barnens säkerhet, välmående och framgång.
Studenterna själva förklarar att konkurrensen dem emellan gör det svårt att vara öppen med problem. Många känner sig ensamma i sin oro. Att vara öppen och visa sin sårbarhet i en så tävlingsinriktad miljö som en studentkorridor, känns inte möjligt.
Enligt en årlig rapport om studenternas psykiska hälsa kom brytpunkten år 1996. Fram till dess hade det vanligaste problemet att göra med relationer. Helt åldersadekvata problem med pojk- och flickvänner, familjen eller andra. Efter 1996 tog ångesten över första platsen. Självmordstankar är inte ovanliga. För ett college innebär ett självmord inte bara den sorgliga förlusten av en student utan också en enorm prestigeförlust som riskerar att minska antalet sökande till kommande år.
- Det förekommer nästan inte ett enda möte collegerektorer emellan när inte studenternas psykiska hälsa diskuteras, berättar Hara Estroff Marano som föreläst om fenomenet på många olika colleges och universitet.
Men det finns fler förklaringar till varför studenterna verkar bräckligare än tidigare generationer. Några av dem har positiva orsaker. Fler ungdomar söker sig till högre studier i dag än för 20 år sedan. Det innebär att samma bredd av psykisk ohälsa representerad som i samhället i övrigt. Det ska också påpekas att det i samma åldersgrupp sker färre självmord på campus än utanför.
Några amerikanska psykiatriker, bland annat på Harvard-universitetet, talar om ”the Prozac payoff”. Tack vare tidig diagnos och antidepressiv medicin klarar
fler unga av högre studier, men en del av dessa kommer också med en psykisk skörhet som kan ge problem i samband med studiestressen.
Hara Estroff Marano menar att det finns all anledning att stanna upp och reflektera över ungdomarnas psykiska hälsa1. Innovativt tänkande är en nödvändig överlevnadsstrategi på framtidens arbetsmarknad. Då gäller det att ha självtillit nog att experimentera och att ta risker.
- Allt talar för att vi går mot en värld där oberäkneligheten blir allt större. Globaliseringen gör att samhället förändras snabbare. Då måste nästa generation verkligen vara beredd att hantera motgångar och att lösa konflikter. Om föräldrar gör det lättare för sina barn på kort sikt, ställer de till det desto mer på lång sikt.
