Leif Kraft har en målarfirma och skäter alla ekonomi via nätet. Men e-post har han inte skaffat sig och han kan ibland känna sig "lite som ett ufo".
Vi kan betala räkningar, deklarera, köpa tågbiljetter, få information från bostadsrättsföreningen och anmäla vård av sjukt barn till försäkringskassan på nätet.
Men svenskarna är inte så uppkopplade som man kanske kan tro. Fortfarande saknar var tredje svensk tillgång till internet hemma, enligt World Internet Institutes enkätundersökning från 2005 som nu håller på att sammanställas. Drygt 2 000 personer i åldern 18 år och uppåt ingår i studien, som gjorts årligen sedan 2000.
- Spridningen av internet i hemmen har stannat av, den ökar bara någon procentenhet per år. Det är samma mönster som vi har kunnat se i USA, säger Olle Findhal, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och forskningschef vid World Internet Institute, ett oberoende forskningsinstitut som studerar hur internet påverkar individ och samhälle.
I rapporten Internet i världen från 2004 konstateras att Sverige har långt kvar till ett informationssamhälle för alla. Drygt 2 miljoner svenskar över 18 år har inte tillgång till internet
i hemmet.
En del har tillgång till internet på annat håll, till exempel jobbet, men totalt var det 39 procent av svenskarna som inte använde internet 2004.
Bland de 25 procent svenskar som har högst inkomster i landet är det 93 procent som använder internet. Däremot är det bara 49 procent som använder internet bland de 25 procent som har lägst inkomster.
En tredjedel av svenskarna anser att människor som inte har internet befinner sig i underläge.
- Problemet är en känsla av utanförskap. Man känner sig inte delaktig i det nya informationssamhället, säger Olle Findahl.
Samtidigt är många av dem som saknar internet inte särskilt intresserade av att skaffa sig det.
- Många av de äldre är nöjda med de kontaktnät och informationskällor de har. Problemen börjar när samhället stänger, när post- och bankkontor försvinner, säger Olle Findahl.
Även bland de yngre finns många som valt bort internet, men då ofta av praktiska, tidsmässiga eller ekonomiska skäl.
Det som däremot ökar kraftigt är bredband. 46 procent
av procent av svenskarna har bredband 2005, jämfört med 23 procent 2003.
- Man kan se en stor förändring i användande när människor skaffar bredband. Då tillbringar de mycket mer tid vid datorn och blir också mer varierade i sitt användande, säger Olle Findahl.
När det gäller mobiltelefonen har det inte skett någon avmattning i intresset. I dag har 89 procent av Sveriges befolkning från 18 år och uppåt mobiltelefon, enligt World Internet Institute.
- Det finns många tillfällen där det är väldigt praktiskt att ha mobiltelefon och det driver utvecklingen, säger Olle Findahl.
Men många använder den fortfarande i huvudsak bara till att ringa. Ungefär hälften skickar sms dagligen eller minst en gång i veckan. Men det är bara 2 procent av svenskarna som använder mobilen för e-post.
Vid centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet studerar man vilka grupper som är villigast att ta till sig ny teknik. Utifrån ett enkätformulär, som 1 000 personer i åldern 18 år och uppåt besvarat 2002 och 2004, delas
potentiella kunder för IT-tjänster och mobiltelefoner in i fem grupper: Utforskare, pionjärer, skeptiker, paranoida och eftersläntrare.
Utforskarna har positiv syn på teknik och vill gärna vara först med nya produkter.
- En utforskare är van att lösa saker själv. Nya tekniska produkter har en tendens att strula, men en utforskare kan tänka sig att acceptera det för att de är så nyfikna på det senaste, säger Anders Gustafsson, professor vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet.
Pionjärerna har också en positiv syn på teknik, men kan ibland tycka att den är krånglig att hantera. Skeptikerna har ingen större tro på teknik och kan ofta känna sig osäkra när de ska använda den. Paranoida (ja, de kallas faktiskt så) är optimistiska till ny teknik, men är osäkra och känner obehag inför den nya tekniken och behöver därför mycket support och uppmuntran för att ta till sig något nytt. Eftersläntrarna är de som dröjer längst med att ta till sig ny teknik.
Gruppen utforskarna består främst av
välutbildade män i åldern 30-40 år.
- Än så länge är det männen som dominerar bland utforskarna. Kvinnor tillhör oftare skeptikerna. De vill se en klar nytta med den nya tekniken innan de köper den, säger Anders Gustafsson.
En stor grupp är inte intresserad av ny teknik.
- I den gruppen är det en överrepresentation av ensamstående kvinnor, lågutbildade, personer som bor på mindre orter och familjer med många barn. De har inte riktigt samma tillgång till den nya tekniken som andra, säger Anders Gustafsson.
Ålder är den faktor som har störst betydelse för hur villiga vi är att ta till oss ny teknik. Det är fler bland de äldre som upplever obehag och tycker att de har bristande kontroll över tekniken. Det är också fler bland de äldre som misstror tekniken och är skeptiska till om den verkligen fungerar.
- Känslor av obehag och osäkerhet börjar bli vanligare i 50-årsåldern och ökar hela tiden med stigande ålder, säger Anders Gustafsson.
En femtedel av svenskarna tycker att det är pinsamt när de har problem
med en teknisk apparat och andra ser på.
I studien har man jämfört Sverige med USA.
- Vi ligger faktiskt före USA genom att ha ett större kundsegment som betraktas som utforskare, men vi har också en större grupp eftersläntrare, säger Anders Gustafsson, professor vid tjänsteforskning vid Karlstad universitet.
Det är lätt att känna sig ensam när man inte anammat den nya tekniken, men enligt studien är det en tredjedel som inte har använt e-post, 50 procent som inte använt bank på internet och 75 procent som inte annonserat på internet det senaste året.
Nästa steg är att gå vidare och se hur nöjda kunderna i de olika grupperna är med tekniktjänsterna.
- Vi ser att de som är duktiga på att behärska ny teknik är nöjdast. Det visar att de nya tjänsterna är utvecklade mer för utforskarna, säger Anders Gustafsson.
På Centrum för tjänsteforskning har man också studerat teknikmognad på några arbetsplatser, bland annat Föreningssparbanken. Där jämfördes teknikmognaden hos chefer, frontpersonal och personal på
utvecklingsavdelningen.
- Personalen på utvecklingsavdelningen tyckte helt annorlunda än frontpersonalen som skulle förmedla de nya tjänsterna till kunden. De här tekniskt avancerade personerna tänker så annorlunda att de inte är representativa för den normala användaren. Ny teknik är häftigare än användarvänlighet. Då är risken att du tar fram en ny tjänst som är svår att använda.
Anders Gustafsson tar som exempel det nya faktureringssystemet på Karlstad universitet.
- Nu ska vi registrera våra fakturor själva och det är väl bra, men det är så krångligt att alla är sura. Det är en jättelång sträng med siffror som ska fyllas i, beroende på vilken avdelning det är, om det gäller forsknings- eller grundutbildning osv. Gör du fel knapptryckningar får du hela tiden börja om från början igen - jättesmart! säger Anders Gustafsson.
