En grå och regnig junidag i Kungsträdgården sommaren 2006.
Utsikter för helgen: Risken för nedstämdhet är stor i skog och mark. Ett lågtryck från Finland förstärks och ger sömnbesvär med inslag av huvudvärk. Östra Svealand får spridda skurar med lokala förkylningar. På kalfjället ledvärk.
Det låter lite konstigt och ovant kanske, men möjligen kommer vi att få mer av den här varan i framtiden: Prognoser för biologiskt väder, alltså väder som påverkar vår kropp och själ.
– Man kan också kalla det biometeorologi, en blandning av meteorologi, biologi och läkarvetenskap och talar om för oss hur kroppen påverkas negativt och positivt av vädret, säger Kerstin Wendt, meteorolog på SMHI och en av dem som ansvarar för prognoserna för bioväder.
På SMHI i Norrköping arbetar ett tiotal personer med dessa prognoser över Sverige. Prognoserna skickas sedan till det tyska väderföretaget Donnerwetter som bearbetar dem och slutligen presenterar hälsoprognoser.
– I Sverige har vi länge uppmärksammat hur ljuset påverkar oss, men inte mer. Bioväder är stort till exempel i Tyskland där de flesta tidningarna publicerar prognoser, säger Kerstin Wendt.
Donnerwetter ställer prognoser för sex kroppsliga och själsliga besvär:
• Sömnbesvär. Orsakas av värmeböljor då inomhustemperaturen är över 23 grader.
• Nedstämdhet. Vanligt efter några dagars dåligt väder efter en period med vackert väder.
• Förkylning. Immunsystemet fungerar sämre vid kallt väder.
• Huvudvärk. Orsakas av små lufttrycksförändringar som ger ohörbara ljudvågor.
• Ledbesvär. Problem vid kallt och fuktigt väder. Mest smärta vid 0 till 7 grader och 80 procents luftfuktighet.
• Migrän. Även den uppstår vid små tryckluftsförändringar när kall och varm luft ligger nära varandra.
Lena Åsberg, som är informationsstrategiker på universitetssjukhuset i Lund frågade runt bland experterna om det verkligen finns ett så klart samband mellan väder och hälsa.
– Att det finns ett samband är en realitet. Men exakt vad vet vi inte eftersom det nästan inte finns några studier på det här området, säger hon.
I början av 90-talet gjorde Conny Nordin, numera professor i psykiatri vid Linköpings universitet, en av de få svenska studierna om sambandet.
– Vi fick låna en tryckkammare från Bergas örlogsbas. Där satte vi åtta försökspersoner först med extremt lågt lufttryck och sedan med högt lufttryck. Försöket har sina vetenskapliga begränsningar, men visade på förändringar av det livsviktiga ämnet dopamin. Ämnet är viktigt när vi rör oss, när vi tänker och för att vi ska må bra. Förändringarna noterades för dem som var upp till 30 år gamla. De som var äldre påverkades dock inte alls, berättar han.
Enligt Conny Nordin finns det en dansk studie som visar på en ökad självmordsfrekvens när luftttrycket går ner kraftigt under 24 timmar. En amerikansk studie från 30-talet visar samma sak.
Om Donnerwetters konstaterande att några dagars dåligt väder efter en period av vackert kan leda till nedstämdhet, säger han:
– Njae… Det behöver ju inte vara fel. Men det är väldigt kategoriskt. Vem blir inte glad då solen skiner efter några regniga dagar?
Att man kan få sömnbesvär vid värmeböljor?
– Det låter lite mer empiriskt. Men som sagt tycker jag de är lite väl kategoriska.
Det privata väderföretaget drar sig inte för exakta prognoser. Eftersom det är fotbolls-VM i Tyskland har Donnerwetter gått igenom väderstatistiken och gjort prognoser för matchvädret. När en av kvartsfinalerna spelas i Frankfurt den 1 juli kommer luftfuktigheten att vara 82 procent. Och när finalen sparkar igång klockan åtta på kvällen den 9 juli kommer det att vara 19,1 grader varmt. Den sistnämnda prognosen gjorde Donnerwetter för flera veckor sedan.
– Jag undrar om de inte är ute och skojar lite grand. Till och med tre timmar före match skulle det vara lite knepigt att spå 19 grader. Och att så långt i förväg säga att det blir exakt 19,1 grader… Njae, säger Anders Persson, meteorolog på SMHI.
