Bostaden tar allt större plats i våra drömmar, våra plånböcker och vår fritid.

Till och med på julafton var det 53 000 svenskar som drog sig undan firandet och satte sig att titta på glasverandor, planlösningar och köksöar på bostadssajten Hemnet. Under den fridfulla Kalle Anka-timmen mellan tre och fyra smet närmare 3000 från tv:n och satte sig att studera utropspris och fondväggar, lika många var inne på sajten under juldagens första timme.

Inte heller på arbetstid kan vi låta bli att fundera på hur vi ska förbättra vårt boende. På Hemnet är det flest besök på måndagar kring lunchtid och den dagen är det fler besökare dagtid än kvällstid.

Varje vecka går i snitt 900000 besökare in och tittar på lägenheter och hus som är till salu på Hemnet. Av dem är det bara en fjärdedel som faktiskt tänkt flytta inom det närmaste året. Och i den gruppen är det 40 procent som tänker flytta till hyresrätt och sådana hittar man inte på sajten.

– Hemnet har blivit en sajt där man går in för att drömma, fantisera, söka inspiration och titta hur grannarna har det. Det är fler och fler som är där av andra skäl än att man vill köpa, säger Björn Dietmann, vd på Hemnet.

Riksbanken har höjt räntan och fler än någonsin räknar med prisfall på bostäder, men Björn Dietmann tror att det tar tid innan en lågkonjunktur får genomslag i besöksstatistiken.

– Boendet har blivit väldigt centralt i samhället idag. Hemnet är inte en särskilt konjunkturkänslig sajt, det har vi sett tidigare. Sen kan man tänka sig att orsaken till besök skiftar. Nu är man mer intresserad av att följa prisutvecklingen.

Det är åtskilliga som skämtsamt kallar sig ”Hemnetmissbrukare” och i bloggar och samtal beskriver hur de går in på sajten i tid och otid.

– Vi har pratat med besökare om det här. Det är drömmen om det perfekta boendet – nästa gång jag går in har det kommit ett objekt som ropar på mig, som är perfekt för mig och som ingen annan hittat. Nästa gång jag skrapar vinner jag, säger Björn Dietmann.

Sociologen Annika Almqvist har i en avhandling studerat drömmen om det egna huset. Hon konstaterar att den idé man hade från början med den sociala bostadspolitiken var att människor inte skulle behöva lägga ner så mycket tid och energi på sitt boende. Bostaden skulle vara lätt att få tag i, funktionell att bo i och inte kräva några större arbetsinsatser. I dag tycks inte finnas några gränser för hur mycket tid människor vill lägga ner på att hitta den bästa bostaden och det snyggaste soffbordet.

– Man uttrycker sin personlighet och identitet i boendet i dag. Sedan kan man fundera över om det beror på att samhället blivit mer individualistiskt eller om det är ett uttryck för att vi har mindre möjlighet att bygga vårt livsprojekt i relation till ett arbetsliv och samhälle som förändras snabbt. Den egna bostaden blir den plats där vi kan vara beslutsföra och ha full kontroll, säger Annika Almqvist.

Med ett arbetsliv som blir allt mer oförutsägbart och med ständiga krav på förändring och flexibilitet kan husköpet stärka människors bild av sig själv som självständiga och handlingskraftiga personer.

Idag rensas hemmen på fotografier och personliga ting inför försäljning, inredningskatalogen har blivit ideal. Det ska vara individuellt, men samtidigt opersonligt. I inredningskedjan Hemtex kommande reklamfilm är det en barnfamiljs sovrum som piffas upp. Inredaren lägger ut ”värsta hotellkuddarna” och utbrister förtjust ”när man lägger två täcken om varandra, då ser det så där hotelligt och schysst ut.”

– Man vill inte se att man kanske drömmer samma drömmar som alla andra och är ganska styrd av hur Ikeas katalog ser ut i år. Det är viktigt att vara en unik familj och en unik individ, säger Annika Almqvist.

Samtidigt som vi strävar efter att få mer individuella hem så har den ökade konsumtionen av bostads- och inredningssajter, inredningsmagasin och tv-program förmodligen gjort dem mer lika, i varje fall i vissa bostadsområden där kök och badrum byts ut i rasande fart.

Att vi härmar varandra är inget nytt. 1950- och 1970-talshemmen var också ganska lika, i varje fall bland dem som följde modet.

– Men då var det inte så viktigt att de var unika. Man var mer medveten om att det här var modernt och så här skulle man ha det, säger Annika Almqvist.

I sin avhandling ringar hon in tre behov som husdrömmen fyller: en frizon, ett kärleksprojekt och en plats för skapande.

Trädgård och renovering täcker behov av skapande som inte alltid tillfredsställs i arbetet. Det är en frizon där du kan bygga ut och plantera, tvätta mitt i natten utan att någon annan kan lägga sig i. Och det är ett kärleksprojekt för många, om än ett kärleksprojekt som ibland tar en ända med förskräckelse när arbetsbördan blir för tung eller ojämn.

– Huset kan stärka känslan av att man är en unik individ och en unik familj, att skapa tillsammans kan stärka sammanhållningen – det här har vi åstadkommit. Samhället förändras så snabbt och man behöver en tillhörighet. Det kan ta sig uttryck i ett behov att skapa en plats för sig själv och sin familj, säger Annika Almqvist.

I Sverige flyttar en man i genomsnitt elva gånger under sin livstid, enligt SCB:s statistik. En kvinna hinner med en flytt till under livet och flyttar i snitt tolv gånger. De flesta flyttarna sker i unga år, ju äldre människor blir desto mindre benägna är de att flytta.

Svensk fastighetsförmedling gav i en annonsbilaga nyligen ”Fem tips på hur man gör slut med sitt hus eller sin lägenhet på bästa sätt” och psykologen Munhi Westin berättade hur man undviker separationsångest.

Men hur mycket känslor lägger vi egentligen i boendet? Behöver vi tips för att göra slut med en lägenhet?

– Det handlade om äldre par som bott länge i hus där barnen vuxit upp och hade svårt att släppa taget. Generellt tror jag att de flesta klarar det utan råd och tips. Det är när man fastnar som det kan behövas hjälp, säger Munhi Westin, leg psykolog och psykoterapeut.

Men separationsångest kan man få även när man bryter upp från en bostad. Det är inte bara ett hus eller en lägenhet man lämnar utan ett hem med många minnen och upplevelser. Att lämna ett hem är också att göra upp med minnena.

– En person kan förneka att det är smärtsamt att lämna sitt hem och då kan känslorna dyka upp i andra sammanhang. Han som var så glad och lättsam när han skulle sälja hakar plötsligt upp sig på småsaker vid flytten, då blir det obegripligt för omgivningen.

I sitt dagliga arbete som terapeut på en mottagning för adopterade kan Munhi Westin ibland träffa vuxna adopterade som ständigt bryter upp och flyttar, ibland är det omedvetna processer som har sin grund i barndomens separation.

Att hemmet blivit så viktigt i dag tror Munhi Westin hänger samman med att vi lever i en splittrad värld där många flyttat långt från föräldrar och syskon. Barnen är på dagis och föräldrar på arbetsplatser större delen av dagen. Då blir hemmet en viktig bas, värd att kosta på. År 2007 ökade det genomsnittliga hushållet utgifter för möbler och hushållsutrustning med 8 procent jämfört med året före, enligt SCB. Hushållen lade i genomsnitt 16 000 kronor på möbler och hushållsutrustning.

– Vi lever i ett samhälle där prestation och yta är väldigt viktigt. Det är ett uttryck för samhällsutvecklingen, man mäter sig med andra i status och materiella tillgångar, säger Munhi Westin.

Vad är det då som gör en bostad till ett hem?

– Ett hem bör vara en viloplats. Det är en reträttplats där man kan dra sig tillbaka och känna att man inte har några krav utan kan släppa alla fasader. Kan man inte det är det nog svårt att få en riktig hemkänsla.