Snäll chef sökes? Nej, snällhet är normalt ingen egenskap som efterfrågas i rekryteringssammanhang. Risken är att snälla personer förlorar de tuffa maktkamperna på arbetsplatsen, konstaterar Gunilla Arhén, vd för chefsutvecklingsprogrammet Ruter Dam.
Kan man vara snäll och göra karriär? Frågan är kanske lite udda. När jag ringer upp Per-Olof Andersson, vd på rekryteringsföretaget Mercuri Urval Sverige, ber han att få motringa för att kontrollera att jag verkligen är journalist på Svenska Dagbladet.
Han tycker att det är svårt att ge något entydigt svar.
– När vi har våra uppdrag tar de alltid utgångspunkt i uppgiften, vad som ska åstadkommas. Vi jobbar alltid mot effekter och resultat i funktioner. Det läggs
aldrig några värderingar vid vad som är bättre eller sämre i en människa utan vad som är bättre eller sämre relaterat till funktionen, säger han.
Kan man nå en topposition i ett företag och sakna empati?
– Det beror på vad du har för funktion och vad du har för uppgift. Utan empati går det inte, men hur mycket behöver man? Det går inte att generalisera.
Jan Friberg, vd vid Bondi chefsrekrytering, börjar skratta när jag frågar om det finns något samband mellan att vara snäll och ha framgång.
– Om man kombinerar snällhet med att vara undfallande eller konflikträdd, då är snällhet inget som ger framgång i livet. Men att kombinera snällhet med empati och tydlighet i kravställande så kan den vara en fantastisk framgångsfaktor.
Har du exempel på personer som har nått toppositioner och har rykte om sig att vara snälla?
– Det är lättare att komma med motsatta exempel. Jag kan se några personer, men de är få, säger Jan Friberg.
Snällhet är ingen egenskap som efterfrågas i rekryteringssammanhang.
– Resultat- och målorienterad korrelerar bättre till chef och ledare än snäll, säger Jan Friberg.
Däremot har han varit med om företag som särskilt efterfrågat en ödmjuk chef. Om personen ska leda specialister med hög kompetens vill man inte att chefen ska vara kaxig och dominant.
Gunilla Arhén, vd för chefsutvecklings- och mentorprogrammet Ruter Dam, anser att det går att göra karriär och vara snäll. Men man måste vara beredd på att andra inte är det. I sin bok ”Karriär – Råd för navigering i maktens labyrinter” efterlyser hon fler goda chefer och ledare på toppnivå.
– Under de snart 20 år som jag jobbat med chefs- och karriärutveckling har jag sett många exempel på hur det kan gå till ute i företagen. Risken är stor att de snälla, goda människorna förlorar de tuffa maktkamperna och sorteras ut.
Konkurrensen gör att maktkamper inte kan undvikas.
– Jag önskar chefer som inte bara arbetar för sin egen maximala nytta och maximalt med pengar till sig. Min önskan är att de som har lite känsla för att organisationen utvecklas långsiktigt och arbetar för god arbetsmiljö är kvar och slåss för sina idéer.
Hennes erfarenhet är att ju mindre empati en person har, ju lättare har de att vinna maktkamperna. De besväras inte av dåligt samvete.
Som exempel berättar Gunilla Arhén om en personalchef på ett företag som skulle skära ned. Han lade ned stort arbete på att informera drabbad personal, försökte hitta bra lösningar och tog hand om ledsna medarbetare. Men när han var klar fick han telefonsamtal från sin chef som beklagade att informationsmötet gått så dåligt.
– Då blev den här mannen väldigt störd för han hade lagt ned sin själ och tyckte att han gjort ett bra jobb.
Det hände flera gånger att hans chef ringde upp och refererade till högre chefer som påstods var missnöjda med personalchefen.
– Det visade sig att det inte var sant. Efter ett tag kunde den här mannen se ett mönster: ju duktigare han var, desto mer jobbade hans chef på att få honom osäker. Han ringde gärna på fredagseftermiddagen så att helgen blev förstörd.
Personalchefen visste att den intrigerande chefen i sin tur var uppbackad av sin chef och valde att byta jobb i stället för att ta upp kampen.
– Ibland är det tyvärr så att människor blir av med jobbet fastän de är både goda och duktiga. Jag har träffat människor som tror att de är tokiga när det råkar ut för det här. Den som vill manövrera ut dem lyckas.
Men Gunilla Arhén har också exempel på snälla människor som har nått toppositioner på företag.
– Men du måste inse att det går inte att vara snäll genom att omedelbart tillfredsställa allas behov. Det handlar om att agera på ett sätt som gagnar företaget och som skapar en god arbetsmiljö för majoriteten. Man kan vara aldrig så snäll och god, men om man inte levererar och företaget dör – hur snäll är man då?
Snälla chefer måste våga ta i surdegar, våga fatta impopulära beslut men utan att tappa känslan för människor.
När chefsrekryteraren Lars-Olof Tunbrå skrev en bok om chefer med psykopatiska drag skapade det debatt. Många hörde av sig och kände igen just sin chef.
– Jag tror att de värsta psykopaterna rensas ut under resans gång. Det går inte att vara psykopat och nå en riktig topposition. Men det kan säkert finnas lite psykopatiska drag hos en del chefer eftersom det är lättare att ta tuffa beslut om man inte besväras av en massa känslor, säger Gunilla Arhén.
Hennes råd till den som utsätts för fula knep på karriärstegen är att vara stryktålig, hänga kvar ett tag och försöka komma i en situation där man kommer till sin rätt.
Som exempel på snälla chefer nämner hon några som är mentorer i Ruter Dam och som intervjuas i hennes bok: Leif Johansson, koncernchef Volvo, Annika Falkengren, koncernchef Skandinaviska Enskilda Banken, Tomas Billing, vd i Nordstjernan och Gunnel Duveblad, vd it-företaget EDS.
Är kvinnliga chefer snällare än manliga?
– Det tror jag inte. Omgivningens förväntningar på en kvinna är att hon ska vara lite som en mamma. Många blir besvikna på sina kvinnliga chefer eftersom de förväntar sig att hon ska vara mer vårdande och öm än hon har råd att vara.
Lennart Sjöberg, professor i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm, anser att det tas för lite hänsyn till emotionell intelligens vid rekrytering av chefer. Emotionell intelligens kan definieras som förmåga att kontinuerligt observera sina egna och andras känslor och sinnesstämningar, att kunna urskilja dem och att låta informationen vägleda ens agerande.
– Vår forskning visar att kvinnor har bättre emotionell intelligens och större empati än vad män har, säger Lennart Sjöberg.
Men emotionell intelligens är inte detsamma som att vara snäll. Lennart Sjöberg anser inte att snällhet är en viktig framgångsfaktor.
– Det gäller inte för arbetslivet om jag ser på den forskning som är gjord. Men privatlivet är något annat. Snällhet kan ligga nära att inte vilja ta en konflikt även när det är berättigat.
Vår personlighet kan sammanfattas i fem dominerande personlighetsdrag: Socialbilitet, utåtvändhet, emotionell stabilitet, samvetsgrannhet samt intellektuell öppenhet.
– Utmärkande personlighetsdrag för dem som nått toppositioner är att de är utåtvända, samvetsgranna och kreativa. Vänlighet eller sociabilitet har inte så stor betydelse och det kan man tolka som att snällhet inte spelar så stor roll för hur bra en chef är, säger Lennart Sjöberg.
Däremot tror han inte att det går att bli en bra chef om man saknar empati.
– Man måste förstå hur människor reagerar och man måste vara intresserad, säger Lennart Sjöberg.
