Trots många människors skepsis till torrdass finns ändå vissa fördelar. Till exempel att den som kommer efter aldrig kan veta om det är den egna eller andras avföring som luktar, enligt en kvinna som vill vara anonym. Foto: karin malmhav/Exponera
När ett läkemedelsföretag i fjol lät Sifo undersöka hur vi sköter magen under semestern svarade 10 procent av kvinnorna att de ofta drabbas av förstoppning eller trög mage på utlandsresor. Bland männen har blott 2 procent dessa besvär. 7 procent av kvinnorna och 8 procent av männen brukar drabbas av lös mage eller diarré på resan.
Att på utlandsresan gå på toaletten för att sköta magen upplevs som obehagligt av 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen.
Drömresan kan med andra ord vara förknippad med en hel del obehag beträffande våra dagliga och naturliga behov. Problemen ska inte överdrivas men ibland kan de bli akuta, som när man dragit på sig diarré på något exotiskt resmål. Att tvingas genomlida en lång flygning hem i detta tillstånd är en prövning.
Går hemresan till Arlanda tas de mest medtagna passagerarna om hand av speciella akutsjuksköterskor på flygplatsen. Ofta är patienterna uttorkade av ideliga diarréer. Men de kan också vara skamsna om det har inträffat olyckor av det illaluktande slaget.
– Det upplever de flesta som mycket pinsamt. Men hinner man inte så hinner man inte. Det är inte så mycket att göra åt, säger en sjuksköterska på Arlanda.
Även andra semesterresor kan anstränga ett känsligt tarmsystem. Här är några exempel:
• Båtsemester, där man antingen får huka bakom en buske eller göra det man ska inne i ruffen i en Porta Potti, en liten portabel toalett.
• Fjällvandring fjärran från allt vad toaletter heter. På kalfjället kan man tvingas gå ett gott stycke för att undslippa andra blickar än renarnas.
• I sommartorpet med utedass. Doftsensationer, flugor och tydliga spår efter tidigare besökare kan vara för mycket för en del urbana besökare i den lantliga idyllen.
• Rockfestivaler. Bajamaja må vara en praktisk innovation för arrangörerna, men ingen besökare tar med sig tidningen för en långsittning i en sådan plastholk.
Det manliga könet har det lite lättare med åtminstone en sak – att ställa sig och kissa är en ganska enkel procedur jämfört med kvinnornas hukande imperativ. När det gäller tarmtömning påbjuder emellertid naturen en könsneutral position även om, att döma av Sifomätningen ovan, kvinnorna tycker att det är besvärligare även det.
Varför blir man så lätt förstoppad på semestern?
– De gånger jag har stött på fall med förstoppning på semestrar är när folk haft problem med toalettstandarden på resmålet och gått och hållit sig av den anledningen, säger Stefan Back, läkare i Gävle med mag- och tarmsjukdomar som specialitet.
Är det stor risk att man blir smittad av något om man går på en äcklig toalett?
– Nej, jag tror att den risken är väldigt överdriven. Det är väl mer psykologiskt.
Är det någon idé att lägga papper på toasitsen på offentliga toaletter?
– Nja, jag har aldrig hört talas om att någon har blivit smittad av själva sitsen. Smittad kan man däremot bli om man slarvar med att tvätta händerna efter sig.
En annan orsak till förstoppning på semestern kan vara att man äter annan mat än hemma. Och utöver det driver stresshormoner och autonoma nervsystemet sitt spel i den mänskliga kroppen.
– I samband med viss typ av stress, till exempel när man har mycket att göra, kan man koppla bort att man känner sig kissnödig och bajsnödig. Man undertrycker reflexerna, vilket kan orsaka förstoppning, säger Stefan Back.
– Det moderna samhället är inte byggt för att man ska gå på toaletten, om man säger så. Det är snarare byggt för att man ska sitta på motorvägen med farthållaren igång, eller framför datorn på jobbet.
Nej, det är inte lätt att vara en modern människa, särskilt med tanke på att vi av evolutionen är skapta för en tillvaro på stenåldersnivå, som innebar ett liv i rörelse och oraffinerad kost.
Man kan möjligen gissa att stenåldersmänniskorna hade ett okomplicerat förhållande till de mänskliga restprodukterna. Annat är det med dagens människor, som ofta har svårare att tala om sin avföring än andra kroppsliga tillstånd.
– Ja, så är det nog, instämmer Stefan Back. Det är lättare att tala om att hjärtat slår extraslag än om sin avföring. Då får man som doktor fråga ut patienten. Det kan vara frågor om hur avföringen är beskaffad, om den är smal som en penna, om den är som harlortar och så vidare.
På bloggen Brasved frågade bloggaren själv sina läsare hur man gör med toalettbestyren på fjällvandring.
Han skulle till fjälls med sin lika oerfarne kamrat. Svaren lät inte vänta på sig och handlade om våtservetter, ultrakompakt toapapper och att spana efter torrdass på vägen.
Somliga rekommenderade en sorts halvt medveten avhållsamhet.
”Jag har varit till fjälls några gånger, och av den erfarenheten kan jag faktiskt säga att man inte gör ”det stora” speciellt ofta. Kroppen släpper ifrån sig så lite som möjligt verkar det som. Det handlar väl om att spara på energin om man säger så”, skriver Andrea och får medhåll av Helenan:
”Det bästa tipset är att inte bajsa. Jag tror inte att jag någonsin har gjort det på en fjälltur.”
Per Söderström
08-13 57 55, per.soderstrom@svd.se









