När Zlatan Ibrahimović gör mål skriver tidningarna spaltmeter och småpojkar över hela landet sätter på sig Milan-tröjor för att efterlikna fotbollshjälten. När sångaren och gitarristen Jay Smith gick till Idol-final förra året, fylldes Globen till brädden och en halv miljon svenskar bänkade sig framför tv:n. Men när en framstående matematiker konstruerar en banbrytande beräkningsmodell möts han eller hon ofta av ointresse.

– Att vissa begåvningar lyfts fram medan and­ra ignoreras handlar delvis om kulturella värderingar, säger Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi vid Högskolan i Jönköping.

Han har forskat om särbegåvning under många år och ofta förvånats över det svenska ointresset för denna outnyttjade begåvningsreserv. Först trodde han att det bara berodde på okunskap, men så småningom började han misstänka att det även handlade om hur vi i Sverige värderar intellektuell begåvning. Han bestämde sig därför för att undersöka hur olika länder ser på olika sorters talanger.

För sin studie – som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften High Ability studies – utgick han från Wikipedia och de listor över framstående personer som fanns publicerade för 29 europeiska länder.

Fördelen med detta nätbaserade uppslagsverk är att användarna själva hjälps åt att sammanställa innehållet. I början var det främst en mindre grupp hängivna ”wikipedianer” som ägnade tid och kraft åt att bidra med information, men under senare år har antalet ”vanliga” skribenter ökat markant.

– Det är därför sannolikt att deras val av talangfulla landsmän hänger ihop med hur dessa begåvningar värderas i deras olika kulturer. Personerna på listorna är begåvningar som skribenterna gärna ser som representanter för sitt land och vill knyta till sin nationella identitet, säger Roland S Persson.

De drygt 20 000 framstående individerna som listats på Wikipedia delades in i sex olika kategorier beroende på vilket område de utmärkt sig inom:

1. Konst och underhållning

2. Affärsverksamhet och entreprenörskap

3. Upptäcktsresor och uppfinningar

4. Intellektuella prestationer och vetenskap

5. Samhälleliga prestationer

6. Sport och fysiska prestationer.

Utifrån hur många av de framstående personerna som återfanns inom respektive kategori, skissade Roland S Persson sedan fram en profil över Europas olika ”begåvningsklimat”.

Ett tydligt resultat var att alla länder tycktes värdera begåvningar inom konst och underhållning högt. I Storbritannien utgjordes 75 procent av de framstående personerna på listan av denna kategori. I Sverige svarade de för 54 procent.

När det gällde synen på intellektuella prestationer var det annorlunda. I endast en handfull länder – Polen, Schweiz, Tyskland, Österrike och Slovenien – utgjorde vetenskapliga och andra intellektuella bragder den näst största gruppen på listan (efter konst och underhållning). I de flesta andra länder – däribland Sverige – var i stället idrottsmän den näst största gruppen efter de konstnärliga begåvningarna.

– Det är ju intressant att Sverige, som delar ut ett av världens mest prestigefyllda vetenskapliga priser, Nobelpriset, inte tycks värdera intellektuella prestationer högre. Även inom den svenska skolan förkastas ofta satsningar på de intellektuellt särbegåvades utveckling som elitism, säger Roland S Persson.

Han får delvis medhåll från Inger Wistedt, professor i pedagogik vid Stockholms universitet. Sedan 2004 har hon lett forskningsprojektet ”Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla”.

När projektet startades skapade det tidningsrubriker och beskrevs som en total omvärdering av den tidigare svenska jämlikhetstanken inom skolan. Men under de sju år som projektet nu har pågått, tycker sig Inger Wistedt ha sett ett ökat intresse bland lärare och skolledare för de särbegåvade elevernas behov.

– Även om vi fortfarande ligger långt efter länder som Tyskland och USA, upplever jag att vi är på väg att förändra attityderna till särbegåvning, säger hon.